Regeringens expert: Då är svenska industrin fossilfri – och så ska det gå till

2018-06-21 12:06  

Det krävs flera tekniksprång – och tillgången på biobränsle blir en flaskhals. Men Sverige kommer att bli fossilfritt till 2045. Det är Svante Axelsson på Fossilfritt Sverige övertygad om.

Under våren har nio olika branscher presenterat färdplaner för hur de ska bli fossilfria.

– Det viktigaste är att branscherna har blivit proaktiva och vill vara en del av lösningen. Men det krävs också en mottagare, man måste vara två för att dansa tango. Nu har bollen gått tillbaka till regeringen, säger Svante Axelsson, nationell samordnare på regeringens kansli Fossilfritt Sverige.

Vad gör regeringen då?

– Regeringen har satt i gång ett antal processer. Den ena är flygbränsleutredningen, där Maria Wetterstrand har fått i uppdrag att titta på kvotplikt eller liknande. Regeringen har också tillsatt en utredning om negativa utsläpp och en strategi för CCS, avskiljning och lagring av koldioxid.

Läs mer: Unika anläggningen för stål utan kol – 3 frågor den ska besvara

Saknas något?

– Ja, en strategi för bioekonomi. Det behövs en tydligare kompass för hur man ska göra avvägningar för skogen. Det finns många olika önskningar och skogen kan inte räcka för allt. Vi måste få bioekonomin att rymmas i miljömålen.

Det är väl något som färdplanerna har kritiserats för, att branscherna förlitar sig för mycket på biodrivmedel?

– Ja, en generell slutsats av färdplanerna är att pusslet inte riktigt går ihop. Det finns för lite biodrivmedel i förhållande till efterfrågan. Men jag ser färdplanearbetet som en tvåstegsraket. Först läggs pusselbitarna fram, sedan krävs synteser och samtal med varandra.

Läs mer: Staten ger halv miljard till fossilfritt stål

Så tillgången på biodrivmedel kommer att bli en flaskhals i omställningen?

– Ja. Det är en enorm efterfrågan som syns i färdplanerna. Främst åkerinäringen och flyget hoppas på biobränsle och även stålindustrin till viss del. Men man kanske överskattar det där, elektrifieringen kanske överraskar alla branscher. Elektrifiering blir lättare och lättare och priserna lägre och lägre.

Var det något som förvånade dig i branschernas färdplaner?

– Jag är imponerad och förvånad över att det är så stark enighet över vägen framåt. Parisavtalet verkar ha blivit en milstolpe, nu har polletten trillat ner. Det finns en förståelse hos flera branscher för att de inte kommer att finnas kvar på marknaden 2050 om de inte har fossilfria produkter.

Vilka branscher kommer att ha svårast att ställa om till fossilfri verksamhet?

– Stålet har svårast. Men de är kaxigast. De gör det största tekniksprånget med en världsunik tekniklösning. Det generella intrycket är att det ser lättare ut för de flesta branscher än jag trodde. Gruvorna har det enormt lätt med elektrifieringen, målsättningen är att alla gruvor ska vara fossilfria 2035. Det som förvånar mig är betongindustrin, som skulle kunna halvera utsläppen på fem år, och byggbranschen, som skulle kunna göra samma sak till 2030.

Läs mer: SSAB: ”Stål utan kol kräver utbyggnad av elnätet”

Vilka övriga tekniksprång kommer att krävas?

– I CCS-frågan måste vi jobba ihop med Norge. Där planeras storskalig lagring av koldioxid, det blir också världsunikt. Norge siktar på att bli koldioxid- hotell och hyra ut utrymmet. Sedan är det bioraffinaderierna, vi måste göra biodrivmedel av lignin. Det blir också ett tekniksprång.

Vad hoppas du ska bli resultatet av årets Almedalsvecka?

– Att hitta möjliga blocköverskridande överenskommelser kring investeringar, CCS och offentlig upphandling. Vi ska hålla ett seminarium på onsdagen med representanter från partierna och ta upp önskemål från branschernas färdplaner.

Kommer Sverige att klara sin målsättning att bli fossilfritt till 2045?

– Ja, det tror jag absolut. Sverige har enormt goda förutsättningar. Kan inte Sverige så kan inga andra länder heller. Klart vi ska fixa det. Jag tror att det finns svårare problem än klimatfrågan att lösa, till exempel kemikalieproblematiken och biologisk mångfald.

Stålindustrins omställning

De tre bolagen SSAB, LKAB och Vattenfall har dragit i gång ett samarbete med målet att tillverka fossilfritt stål med hjälp av vätgas. Samarbetsprojektet kallas Hybrit och innebär att vätgas ska användas för direktreducering i masugnarna i stället för kol och koks. Då bildas bara vatten som restprodukt.

Direktreducering med enbart vätgas är något som tidigare endast testats i enstaka experiment. Inom Hybrit ska det göras i liten skala i en pilotanläggning i Luleå.

Anläggningen kommer troligen att vara unik genom att produktionen av vätgas blir störst i världen och lagret som krävs för förvaring av vätgasen blir först i sitt slag.

Initiativ från regeringen

Hittills har nio färdplaner lämnats till regeringen. De är från betongbranschen, bygg- och anläggningssektorn, cementbranschen, dagligvaruhandeln, flygbranschen, gruv- och mineralbranschen, skogsnäringen, stålindustrin, åkerinäringen.

Tre ytterligare färdplaner är på gång från it-konsultbranschen, sjöfartsbranschen och uppvärmningsbranschen.

Fossilfritt Sverige startades som ett initiativ av regeringen inför klimatmötet i Paris 2015. Målet var att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

Tanken är att Fossilfritt Sverige ska utgöra en plattform för dialog och samverkan mellan olika typer av aktörer och även synliggöra det klimatarbete som utförs.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt