Klimatvarningen: Svensk politik ökar utsläpp av växthusgaser

– Vi har tappat styrfarten och kommer att styra åt fel håll om politiken inte ändras, säger Klimatpolitiska rådets ordförande Cecilia Hermansson när utvärderingen av regeringens klimatpolitik det senaste året presenteras.

Det är ett skarpt tonläge och rådet anser att det nu behövs en handlingsplan för att nå både klimatmålen 2030 och nollutsläpp 2045.

Klimatpolitiska rådet slår fast att regeringens nya politik hittills leder till ökade utsläpp i närtid trots att den senaste IPCC-rapporten konstaterar att det är bråttom att minska utsläppen.

Varje ton av ytterligare utsläpp av växthusgaser får stora och allvarliga klimatologiska, ekonomiska, ekologiska och sociala konsekvenser, säger Cecilia Hermansson, som är nationalekonom och forskare vid KTH.

– Det är därför både allvarligt och anmärkningsvärt att den svenska regeringens ändrade politik nu riskerar att leda till ökade utsläpp när vi snarare behöver accelerera omställningen. Det är dessutom första gången på två decennier som ändrad politik leder till ökade utsläpp, säger hon.

Inte tillräckligt för att nå 2030-målen

Enligt rådet har EU lyckats hålla fast vid den färdriktning som medlemsländerna har kommit överens om när det gäller klimatomställningen. Detta trots att 2022 präglades av kriget i Ukraina och följande höga energipriser.

Målen inom EU har skärpts så att Sveriges åtaganden som medlemsland tydligt har närmat sig Sveriges beslutade utsläppsmål. EU har dessutom beslutat om ett separat mål för nettoupptag av växthusgaser i skog och mark, vilket ställer ökade krav på Sverige.

– Den politik som hittills har presenterats är inte tillräckligt för att nå 2030-målen. Aviserade förändringar av politiken förutses till och med öka utsläppen av växthusgaser i närtid, säger Klimatpolitiska rådets ordförande Cecilia Hermansson.

– När vi inte når de svenska målen blir det också svårt att nå EU:s mål. Regeringen måste ta fram den klimatpolitiska handlingsplanen utifrån klimatlagen och det ska ske inom det här året.

Klimatpolitiska rådet pekar på att de under flera års tid framfört att klimatomställningen behöver accelerera och utsläppen minska snabbare än hittills. De menar att det vore anmärkningsvärt och allvarligt om minskningen nu inte bara skulle gå för sakta, utan vändas i motsatt riktning. Det skulle bli första gången under åtminstone två decennier som förändringar av Sveriges nationella politik sammantaget leder till ökade utsläpp av växthusgaser.

Rådets vice ordförande Björn Sandén, professor vid Chalmers inom innovation och hållbarhet, lyfter fram att ett särskilt ansvar vilar på politiken och säger att det är viktigt att regeringen pratar om klimatomställningen.

– Klarar vi inte klimatomställningen klarar vi inte några andra samhällsmål heller. Vi tror att om man har den berättelsen i ryggen och är grundad i den tanken så blir det lättare att navigera i turbulenta tider och att fatta även svåra beslut. Det skulle kunna ge en gemensam färdriktning och den framtidstro vi behöver för att klara klimatomställningen.

Sandén poängterar också vikten av att industrin vet vad som gäller framåt.

– När industrin ska göra stora investeringar vill man veta att detta ska ligga någorlunda fast.

Tio rekommendationer

Rådet presenterar tio rekommendationer för regeringen. Fem handlar om innehåll, genomförande och uppföljning av den klimatpolitiska handlingsplanen. De övriga fem handlar om rapportens fördjupningstema: Att ta vara på klimatomställningens momentum och synergier med andra samhällsmål samt hantera de mål- och intressekonflikter som uppstår. Det gäller förbättrade samråds- och beslutsprocesser, robustare politik, översyn av flera samhällsmål samt en utvecklad berättelse om Sveriges klimatomställning.

Klimatpolitiska rådet har tidigare lyft fram fyra nyckelområden för klimatomställningen; effektivare energi- och resursanvändning, fossilfri elektrifiering, biomassa från skogs- och jordbruk samt upptag och lagring av koldioxid. För att nå fossilfrihet och noll nettoutsläpp behövs insatser inom samtliga nyckelområden och alla politikområden.

Enligt rådet är fossilfri elektrifiering, som den nya regeringen hittills haft i fokus, centralt men för smalt för att på ett hållbart sätt nå nollutsläpp.

Ministern: Delar bilden att det är bråttom

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) säger att hon delar bilden av att det är bråttom med omställningen men att Sverige är beroende av händelser i omvärlden.

– Jag ser verkligen fram emot att sätta tänderna i den, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) när hon tar emot rapporten från Klimatpolitiska rådet.

Kontentan av rapporten är en svidande kritik mot regeringens klimatpolitik som enligt den kan leda till ökade utsläpp av växthusgaser.

Hon säger att Sverige är ett exportberoende land i en turbulent omvärld. Många olika omvärldsfaktorer påverkar våra förutsättningar att genomföra klimatpolitiken både på kort och lång sikt.

– Regeringen delar helt bilden av att det är bråttom, att det går för långsamt, men också att omställningen ger många möjligheter för oss att göra skillnad både här i Sverige och i andra länder som alla våra exporterande företag kan påverka. Vi måste på bästa sätt lyckas exportera fossilfria varor, tekniker och möjligtvis också politik för att klara klimatomställningen.

Romina Pourmokhtari säger vidare att hon tror att ny elproduktion och omställningen av industrin kommer att bli avgörande för hastigheten och möjligheten för Sverige att nå nettonoll 2045.

Hon lyfter också att rapporten är viktig eftersom regeringens politik ska bygga på etablerad forskning och att den kommer lägligt inför utformandet av den framtida klimatpolitiken.

LÄS MER

Forskare varnar för nytt hot: ”Risk att vattnet tar slut”

Nya klimatrapporten: Här är de viktigaste punkterna