Hälsofarlig luft – ett problem för nästan alla

2022-04-12 06:59  

Nästan hela världens befolkning andas luft som är hälsofarlig på grund av föroreningar, varnar Världshälsoorganisationen WHO. Mest utsatta är låg- och medelinkomstländer – men även i Sverige dör människor i förtid.

Ta ett djupt andetag, för här kommer det dåliga nyheter. Eller förresten, gör inte det – 99 procent av världens befolkning andas nämligen in luft som inte lever upp till WHO:s riktlinjer för vad som anses vara god luftkvalitet.

Även om luften är dålig i stort sett överallt finns det vissa områden där situationen är särskilt svår – som kring östra Medelhavet, i Sydostasien och Afrika.

– Nästan 100 procent av världens befolkning andas fortfarande luft som överstiger de standarder som rekommenderas av Världshälsoorganisationen, sade Maria Neira, chef för WHO:s avdelning för miljö och hälsa, nyligen på en presskonferens.

– Det är en stor och viktig folkhälsofråga.

Skärpta riktlinjer

I ett försök att skydda människors hälsa skärpte WHO förra året rekommendationerna för hur mycket gaser och partiklar som får finnas i luften innan kvalitén döms ut som dålig. Den smutsiga luften tränger djupt in i lungor, vener och artärer där den kan orsaka sjukdomar – och sju miljoner förtida dödsfall i världen varje år.

– De nya riktlinjerna innebär att fler personer utsätts för dålig luft där halterna överskrider de rekommenderade nivåerna, säger Ågot Watne, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet, till TT.

– Just nu håller man på att uppdatera det europeiska luftkvalitetsdirektivet, som är juridiskt bindande, och i de diskussionerna lyfts hela tiden WHO:s nya riktlinjer in. Det kommer i framtiden att få effekt på hur man i Europa jobbar med luftkvalitet.

Läs mer: Nu presenterar Sverige förslag på unikt klimatmål

Över 6 000 städer, samhällen och byar i 117 länder mäter regelbundet sin luftkvalitet och rapporterar in resultaten till WHO. FN-organets databas har tidigare bara omfattat halterna av de hälsoskadliga partiklarna PM2,5 och PM10 men numera ingår också genomsnittsnivåer av kvävedioxid. Av de som har rapporterat in sina kvävedioxidhalter ligger bara 23 procent på godkända nivåer.

Samtidigt är det mindre än en procent av städerna i låg- och medelinkomstländer som uppfyller WHO:s rekommenderade tröskelvärden för PM2,5 eller PM10 medan 17 procent får godkänt i höginkomstländer.

”Lite skevt”

Mätningarna i WHO:s databas är dock ojämnt fördelade, enligt Ågot Watne.

– Det blir lite skevt eftersom det är mycket som vi inte vet om hur luftkvalitén ser ut i städer i Afrika, Latinamerika och Ryssland, säger hon.

– Det är väldigt tydligt utifrån WHO:s rapport att det är många i världen som andas dålig luft. Men det behövs bättre och mer omfattande mätningar och kartläggningar, särskilt utanför Europa.

Den pakistanska staden Lahore sveptes in i smog i slutet av november förra året. Foto: K.M. Chaudary/AP/TT

En stor bov bakom den dåliga luften är förbränningen av fossila bränslen som olja och gas – som även driver den globala uppvärmningen. Världshälsoorganisationen betonar vikten av att snabbt minska det smutsiga beroendet för att främja hälsan för såväl människor som planet. Enligt WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus borde oron över stigande energipriser, bland annat till följd av Rysslands invasion av Ukraina, kunna driva på en förändring.

"De nuvarande energiproblemen visar hur viktigt det är att skynda på övergången till renare och hälsosammare energisystem", skriver han i ett uttalande.

Relativt bra luft i Sverige

Jämfört med andra länder har Sverige relativt bra luft. Ändå dör här omkring 7 600 personer i förtid varje år på grund av exponering för framförallt kvävedioxid och partiklar, enligt beräkningar som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort för 2015.

– Det har inte hänt så mycket med luftkvalitén sedan dess, säger Ågot Watne.

– Det finns områden där halterna av partiklar och kvävedioxid i Sverige överskrider de rekommenderade nivåerna och det alltså är dålig luft. Det krävs effektiva åtgärder för att få ner utsläppen av luftföroreningar, bland annat vad gäller trafik och mobilitet.

Fakta: WHO:s riktlinjer för luften

Världshälsoorganisationen WHO skärpte förra året sina globala riktlinjer för luftkvalitet. De är inte juridiskt bindande utan rekommendationer.

PM2,5 och PM10 är olika storlekar på hälsoskadliga partiklar.

De större partiklarna (PM10) bildas framförallt via slitage, exempelvis från nedbrytning av vägbanan på grund av dubbdäck medan de mindre (PM2,5) främst kommer från förbränning från trafik och industrier.

Det årliga medelvärdet för koncentrationen av PM2,5 utomhus bör enligt WHO inte överstiga 5 mikrogram per kubikmeter – att jämföra med den tidigare rekommendationen 10 mikrogram per kubikmeter.

Rekommendationen för PM10 har skärpts från 20 till 15 mikrogram per kubikmeter.

Det årliga medelvärdet för kvävedioxid bör inte överstiga 10 mikrogram per kubikmeter – en skärpning jämfört med den tidigare rekommendationen på 40 mikrogram per kubikmeter.

Fakta: Luftföroreningar

Luftföroreningar uppstår på grund av en mängd aktiviteter i samhället. De innehåller ett stort antal föroreningar som kan förekomma som gaser eller partiklar i luften.

Luftföroreningar bildas bland annat vid förbränning och uppkommer i processutsläpp vid industrier eller vid bergshantering. Trafik orsakar utsläpp av gaser och partiklar från förbränning i motorn samt partiklar från förslitning av bromsar, hjul och vägbana.

De vanligaste luftföroreningarna består av kväve- och svaveloxider, marknära ozon samt svävande partiklar av olika storlek, ålder och sammansättning. Andra exempel är kolväten, som bensen och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) samt kolmonoxid och tungmetaller.

Luftföroreningar påverkar både hälsa och miljö. De kan göra människor sjuka och förkorta den förväntade livslängden. De bidrar även till växtskador, korrosion, nedsmutsning, övergödning, försurning och klimatförändringar.

Globalt orsakar luftföroreningar enligt FN över sju miljoner förtida dödsfall varje år och bara i Europa omkring 400 000.

Källa: Naturvårdsverket med flera

Sofia Eriksson/TT

Mer om: WHO

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer