KRÖNIKOR
”Pungvargen visar vägen till det förflutna – blir biologins Rosettasten”
Torill Kornfeldt är vetenskapsjournalist och författare och medverkar regelbundet i Ny Teknik.
PERSPEKTIV. Runt om i världens naturhistoriska museer ligger miljontals insamlade djur och växter. Ibland på gränsen till bortglömda. Men nya resultat inom gentekniken gör att den dammiga skattkammaren kan väckas till liv, skriver Torill Kornfeldt.
År 1799 upptäckte franska soldater Rosettastenen under Napoleons fälttåg i Egypten. På stenen fanns ett kungligt dekret från år 195 före vår tideräkning. Dekretet var inristat tre gånger, på tre olika skriftsystem: antik grekiska, demotisk egyptiska och egyptiska hieroglyfer. Översättningarna av samma text gjorde det för första gången sen antiken möjligt att läsa hieroglyfer.
Knappt hundra år senare hamnade kroppen av en tasmansk pungvarg i samlingarna på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Det i sig var inte särskilt spektakulärt och den inlemmades bland de miljontals exemplar av djur och växter som samlades in till museer av forskare under resor över hela världen.
