KRÖNIKOR
”GPT-modellerna blir en ’tryckpress’ för programkod”
PERSPEKTIV. Är de storskaliga, generativa språkmodellerna programmeringens motsvarighet till Gutenbergs tryckpress? Storvulna ord, men det finns tecken på att det ligger något i dem, skriver Anders Thoresson.
Det här är en kommenterande text. Skribenten står för analys och eventuella åsikter.
I augusti 2011 publicerade Wall Street Journal en debattartikel av entreprenören och riskkapitalisten Marc Andreessen, som sedan dess har blivit välciterad. Rubriken löd Why Software Is Eating the World och i texten beskriver Andreessen pågående och kommande förändringar på makroskala, där digitaliseringen med mjukvara som en viktig komponent stöper om bransch efter bransch.
Men det börjar bli dags att vända blicken mot lägre nivåer också. Det är i alla fall tesen i en färskare text, publicerad av riskkapitalfirman SK Ventures i mars i år. De storskaliga, generativa språkmodellerna är programmeringens motsvarighet till Gutenbergs tryckpress: det är snart möjligt att massproducera kod, som dessutom är skräddarsydd efter den enskilda användarens behov.
Det är storvulna ord, men det finns tecken på att det ligger något i dem.
Läs mer: Efter 80 år har AI lärt sig förutspå framtiden
Det började med de professionella utvecklarna. Github har lanserat Copilot, en automatiserad programmeringskompis som hjälper dem att bli mer effektiva i sitt arbete.
Men det stannar inte där. Du behöver inte vara professionell programmerare, eller ens hobbyutvecklare, för att ha glädje av de generativa språkmodellernas förmåga att skapa programkod. Det räcker med att du har ett eget problem du vill ha löst, men inte vet hur.
I mina flöden i sociala medier har jag under de senaste månaderna sett fler och fler exempel på det. Först är det för mig okända twittrare. Sedan är det vänner och bekanta som inte jobbar som programmerare och som aldrig eller i alla fall inte på väldigt länge skrivit en enda rad programkod. Och till slut måste jag själv testa att ta Chat GPT till hjälp.
Jag beskriver uppgiften jag är trött på att utföra för hand, och min idé om hur den borde gå att automatisera. Och avslutar med en fråga: Kan du skapa ett program som gör jobbet åt mig?
Det blir inte rätt på första försöket, men genom att fortsätta chattkonversationen och beskriva vad som händer på min skärm preciserat med de felmeddelanden som dyker upp så tar jag mig steg för steg fram mot en kodsnutt som faktiskt fungerar.
En stor del av digitaliseringens faktiska förändringskraft har handlat om att tekniken blivit billigare med tiden. Moores lag och andra liknande utvecklingstrender har drivit på: mer beräkningskapacitet och lagringsutrymme för samma pengar som tidigare har gjort att allt fler branscher och allt mindre organisationer kunnat dra nytta av möjligheterna. Men själva programmeringen har fortsatt vara en flaskhals, när kostnaden för mjukvaran fortsatt att vara hög.
Om storskaliga språkmodeller gör det möjligt att använda mjukvara där det i dag är för dyrt, vilka konsekvenser kommer det att få?
Läs mer: ”Mina kolleger vill inte tänka på att chattbotarna kan göra dem överflödiga”
I Apples datorer har det sedan 1993 funnits möjligheter för användaren att automatisera saker och ting, bygga små arbetsflöden som gör jobbet enklare. Det började med Applescript, i dag är det Genvägar. Lite användarvänligare, men fortfarande svårt att kalla för lättillgängligt.
Eller titta på de vanliga kontorsprogrammen. Hur många av funktionerna i ordbehandlaren eller kalkylbladet använder du?
Lägg ett lager av mänskligt språk emellan, så blir tekniken plötsligt väldigt mycket mer användarvänlig. Chat GPT kan skapa kod i bland annat Applescript, medan både Microsoft och Google bygger in ai-baserade funktioner i företagens kontorsprogram. Funktionerna för text känns igen från den pågående diskussionen om möjligheter och utmaningar med språkmodellerna i stort. Men när de läggs som ett lager över formelskapande i ett kalkylblad hamnar vi närmare programmering, vilket gör det möjligt att göra saker som tidigare var utom räckhåll.
Helt uppenbart kommer ai att förändra programmeraryrket. Men vilka blir konsekvenserna i ett större perspektiv?
När artificiell intelligens gör det möjligt att med mänskligt språk resonera sig fram till programkod som löser uppgiften, kommer mjukvara då börja äta världen i betydligt mindre munsbitar än tidigare?
Anders Thoresson är teknikjournalist och medverkar regelbundet i Ny Teknik. Han är också medarbetare vid AI Sweden.