Teknikbranschen söker matematiker – rekryterar med matteproblem på intervjun

2022-06-05 07:00  

Matematikern Christine Jost har specialiserat sig på säkerhetsfrågor i mobilindustrin medan utvecklingschefen Arvid Rosén ritar upp matteproblem under anställningsintervjuer. Teknikbranschen har ett ökat behov av matematikkunskaper – och matematiker.

Lönekurvan för matematiker pekar uppåt och kompetensen behövs alltmer inom teknikområdet.

– Det är en hög efterfrågan på matematiker just nu, det syns bland annat på att de har bättre löneutveckling än andra naturvetare, säger Marita Teräs, ansvarig för arbetsmarknadsanalyser på Naturvetarna.

Samtidigt handlar det om en relativt liten krets personer, menar Marita Teräs – omkring 6 000 aktiva matematiker och statistiker på marknaden och cirka 400 som examineras årligen. 

Matematiker blir ”data scientist” – konkurrerar med ingenjörer

Att efterfrågan på deras kompetens ökat hänger samman bland annat med att artificiell intelligens och maskininlärning breder ut sig och på den allmänna digitaliseringen. Enligt Marita Teräs är det dels teknikutvecklingen i sig, och dels möjligheterna som den skapar, som ger ett ökat behov av mattekunskaper.

– Det handlar mycket om hur vi försöker skapa kunskaper från all den data som nu kan samlas in. Den kommer från allt från mänskliga användare till ”internet of things” där kylskåp och allt möjligt kopplas upp och generar data. Det är där det nya och lite flådiga ordet data scientist, som i stort sett är en matematiker, kommer in, säger hon.

Enligt Stefan Lemurell, utbildningsansvarig inom matematik på Göteborgs universitet och på Chalmers, är en annan effekt att vissa ingenjörsutbildningar blir mer matematik- och statistiktunga.

– Det är få jobb inom teknikbranschen där titeln är matematiker men matematiker konkurrera med ingenjörer om jobben inom data science och ai, säger han.

Ljudteknikbolag: ”Går inte att chansa med matten”

Arvid Rosén är en civilingenjör som jobbar med ”extremt mattetung programmering” i sin arbetsvardag som utvecklingschef på Softube.

Arvid Rosén är utvecklingschef på Softube som gör digitala ljudlösningar. Det handlar om signalbehandling och arbete som han menar kan vara ”extremt mattetungt”. Foto: Per-Olof Rosén

Företaget skapar datorprogram som simulerar ljudet från exemplevis gitarrförstärkare och gamla mixerbord.

– Det finns tre resultat av vårt jobb: det blir tyst, det smäller till eller så blir det rätt. Inget mittemellan. Det går inte att chansa sig fram med matten utan man måste göra rätt från början, säger han.

Läs mer: Fortsatt lönegap – högre bonus för manliga börsbolagschefer

De flesta av utvecklarna på Softube är civilingenjörer med kunskaper och intresse i matematik.

– Vid något skede i varje intervju för de jobben så tar vi fram en whiteboard och löser ett matteproblem ihop. Blir personen obekväm med det är det ofta ett tecken på att det inte är helt rätt, säger han.

Arvid Rosén menar att det inom den digitala ljudbranschen finns ”obruten mark” med olösta matteproblem som bör inspirera personer med mate som specialitet. Samtidigt är han tveksam till om det i Softubes små utvecklingsteam finns plats för en så nischad kompetens som en matematiker.

Matematiker på Ericsson: Arbetar med säkerhet i mobiltjänster

En som har tagit sig hela vägen – från matematikstudier på Tekniska universitetet i Dresden via doktorerande i matematik vid Stockholms universitet – till teknikbranschen är Christine Jost.

Christine Jost har både utbildat sig och doktorerat i matematik men ville hela tiden ta sig till teknikbranschen. Det kan krävas målmedvetenhet och en nisch vid sidan om matematiken för att lyckas tror hon. Foto: Patrik Ekdahl/Ericsson

I dag arbetar hon med säkerhet, och standardiseringen av den, för mobiltjänster på Ericsson.

– Jag började med kryptering som är mer mattenära och kom på så sätt in på säkerhet. I dag tänker jag sällan direkt på matematik men tankesättet inom säkerhet är ändå likt – du måste arbeta strukturerat och vara väldigt säker på att du inte missar något.

De traditionella matematikerjobben inom försäkring eller bank lockade inte. Christine Jost visste från början att det var till teknikbranschen hon ville.

Men vägen till ett teknikjobb är inte spikrak för en matematiker, menar hon.

– Man måste själv skapa sig en inriktning vid sidan av matten, som programmeringskunskaper eller säkerhet exempelvis. Men efter att folk väl fått sitt första jobb så har det gått väldigt bra för alla som jag känner, säger hon.

Läs mer: Ingenjörsutbildningar bryter trenden – fortsatt högt söktryck

John Palm

Mer om: Ingenjörer

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt