Karriär

Saab: ”Ingenjörer rör sig fritt mellan ubåtar och flyg”

Ubåten A26 är ett av Saabs stora utvecklingsprojekt. Den nya ubåten är modulkonstruerad och byggs i Karlskrona. Projektet är på väg ut ur utvecklingsfasen och in i produktionsfasen. Foto: Glenn Pettersson
Ubåten A26 är ett av Saabs stora utvecklingsprojekt. Den nya ubåten är modulkonstruerad och byggs i Karlskrona. Projektet är på väg ut ur utvecklingsfasen och in i produktionsfasen. Foto: Glenn Pettersson
A26 byggs i Karlskrona och får bland annat en lucka med sluss i fören där dykare kan sig ut. Foto: Johan Kristensson
A26 byggs i Karlskrona och får bland annat en lucka med sluss i fören där dykare kan sig ut. Foto: Johan Kristensson
Gripen E tillhör de projekt som för tillfället slukar mest FoU-resuser på Saab. Flygplanet ska tillverkas i Sverige och Brasilien. Foto: Johan Kristensson
Gripen E tillhör de projekt som för tillfället slukar mest FoU-resuser på Saab. Flygplanet ska tillverkas i Sverige och Brasilien. Foto: Johan Kristensson
Petter Bedoire, teknisk chef på Saab. Foto: Johan Kristensson
Petter Bedoire, teknisk chef på Saab. Foto: Johan Kristensson

Saab är ett av de svenska teknikföretag som satsar allra mest på egen forskning och utveckling – de ligger på tredje plats i Ny Tekniks FoU-ligan. Antalet FoU-anställda ökar också hela tiden.

Publicerad

Försvarskoncernen Saab har totalt kring 17 000 anställda i världen och en verksamhet som spänner över vitt skilda områden, både militärt och civilt.

Stridsflygplan, radarutrustning, ubåtar och säkra molnlösningar – allt ryms under ett och samma paraply. Globalt arbetar 9 400 personer med forskning och utveckling för Saabs räkning och av dem sitter cirka 8 000 i Sverige.

Det gör att Saab hamnar på tredje plats i Ny Tekniks kartläggning FoU-ligan 2020. De uppgifter Saab har lämnat till Ny Teknik i år om antal FoU-medarebetare är betydligt högre än i fjol – 3 000 fler FoU-medarbetare i Sverige. Men det beror på att bolaget i år har omkategoriserat ett antal anställda, berättar Petter Bedoire som sedan november 2019 är företagets teknikchef.

Saab: Ser stadig ökning antal FoU-medarbetare

I själva verket handlar det om en mindre ökning av FoU-medarbetare sedan förra året.

– Vi ökar snarare stadigt antalet FoU-medarbetare och vår utvecklingssatsning uppgår till en femtedel av vår omsättning. Vi växer och har som ambition att främst göra det utomlands, men växer trots det även i Sverige, säger han.

Att företaget placerar sig högt i FoU-ligan även i år kommer förstås inte som en överraskning. Totalt investerade bolaget i fjol 7,6 miljarder kronor i forskning och utveckling. Försäljningen uppgick samma år till 35,4 miljarder kronor.

För tillfället är det affärsområdet Aeronautics med utvecklingen av stridsflygplanet Gripen E som kräver mest FoU-resurser, tillsammans med spaningssystemet Global Eye (affärsområde Surveillance) och ubåten A26 (affärsområde Kockums).

Gripen E tillhör de projekt som för tillfället slukar mest FoU-resuser på Saab. Flygplanet ska tillverkas i Sverige och Brasilien. Foto: Johan Kristensson
Gripen E tillhör de projekt som för tillfället slukar mest FoU-resuser på Saab. Flygplanet ska tillverkas i Sverige och Brasilien. Foto: Johan Kristensson

Planerar för FoU-projekt över teknikområdena

Sedan lång tid tillbaka låter Saab respektive område i hög grad utveckla sin egen teknik.

– Vi har valt att inte ha central research, som sköter central utveckling, utan det sker i våra affärsenheter. Det är sedan teknikstabens och strategistabens ansvar att samordna. Centralt ska vi ta vara på synergier, men utvecklingen sker i respektive verksamhet, säger Petter Bedoire.

I takt med att nya teknikområden tillkommer kan det dock bli ändring på den saken, åtminstone till viss del. Saab anger cybersäkerhet, ai, autonomi och digitalisering som de viktigaste FoU-områdena framöver. Det är tekniker som kan vara relevanta för allt från stridsflygplan till molnlagring. Därför undersöker Saab möjligheten att i högre grad använda sig av gemensamma FoU-funktioner.

– Det är något vi tittar på just nu. Det finns ett antal teknikområden där vi försöker jobba på ett sätt så att många olika verksamheter har nytta av dem. Vi vill ju inte på ett onödigt sätt göra samma sak på flera ställen. För det har vi centrala hubbar där vi samordnar arbetet, säger han.

Petter Bedoire, teknisk chef på Saab. Foto: Johan Kristensson
Petter Bedoire, teknisk chef på Saab. Foto: Johan Kristensson

Saabs stora projekt: Gripen E och A26

Flera av Saabs större projekt, som Gripen E och A26, är periodvis mycket utvecklingsintensiva. Men vad sker däremellan?

A26, som främst har utvecklats i Malmö, har nu börjat närma sig målet och i maj varslades 45 anställda och 100 konsulter. Förhandlingarna slutade med att 23 anställda fick gå och 70 konsultavtal sades upp.

Petter Bedoire ser rörlighet mellan olika delar av organisationen som något bra – men som inte alltid är möjligt.

– Vi håller precis på att se över hur vi jobbar med den frågan. För ett stort antal grundläggande teknikområden, som autonomi och ai, kan ingenjörerna röra sig fritt mellan ubåtar och flyg. Men på de högre nivåerna, som aerodynamik eller antennteknik, blir man mer bunden vid en viss typ av produkt. Vi jobbar mer och mer med rörlighet för att kunna vara flexibla allteftersom behoven förändras, säger han.

A26 byggs i Karlskrona och får bland annat en lucka med sluss i fören där dykare kan sig ut. Foto: Johan Kristensson
A26 byggs i Karlskrona och får bland annat en lucka med sluss i fören där dykare kan sig ut. Foto: Johan Kristensson

Vilka kompetenser ser ni att ni kommer behöva mindre av i framtiden?

– Även om vi ser att det kommer nya teknikområden så ser vi inte några som direkt försvinner. Vi slutar ju inte att bygga saker. Men trenden går mot mer och mer mjukvarubaserade system. För 10-15 år sedan byggde vi ju våra egna datorer eftersom vi ansåg att vi var de enda som kunde göra det. Men nu köper vi snarare in hårdvaran och bygger egen mjukvara. Men det innebär inte att vi slutar göra vissa saker, utan snarare att vi satsar ännu mer på avancerade mjukvarusystem, säger han.

Egen personal sätts i skolbänken

Det enklaste sättet att skaffa sig denna kompetens är förstås att anställa personal eller köpa konsulttjänster. Men Saab tittar på fler möjligheter, där vidareutbildning av befintlig personal är en av dem.

– Många av våra ingenjörer, som jag själv, gick ju i högskolan för 30 år sedan, och behöver sitta i skolbänken igen. I stället för att vi ska hamna på avbytarbänken kan vi då fortsätta att bidra. Så det satsar vi en hel del på, säger Petter Bedoire.

Saab permitterade inte några anställda under coronapandemin, och det enda varslet hittills är det gällande Kockums. Företaget har inte uppmanat till hemarbete på samma sätt som till exempel Volvo eller Scania.

– Vi har en utvecklingsmiljö där det inte funkar att jobba hemma, med tanke på sekretessavtal och hemlig data. Så vi uppmuntrade i stället våra anställda att fortsätta gå till jobbet om de är symptomfria och har trots det inte haft större sjuktal än andra. Vi klarade av att hålla distans på jobbet, säger han.

Saabs affärsområden

Aeronautics: Utveckling av militära flygsystem (Gripen), 22 procents försäljningsandel 2019.

Dynamics: Understödsvapen, missilsystem, torpeder, obemannade undervattensfarkoster och kamouflage, 17 procents försäljningsandel.

Surveillance: Övervakning och beslutsstöd, till exempel Global Eye, 21 procents försäljningsandel.

Support and services: Support, service, tekniskt underhåll och logistik, 16 procents försäljningsandel.

Industrial products and services: Teknikkonsulttjänster, system för flygtrafikledning etc, 14 procents försäljningsandel.

Kockums: Ubåtar, ytstridsfartyg och navala system, 8 procents försäljningsandel.