Programmering populärt i sommar: ”Stort behov av vidareutbildning”

De senaste åren har det gjorts flera satsningar på sommarkurser och under pandemin ökade antalet sommarstuderande kraftigt.

När Universitetskanslerämbetet följde upp satsningarna konstaterades att de ofta inte fyller sitt huvudsyfte – att förkorta studietiden fram till examen. Men enligt Ulrika Lundqvist, utbildningsområdesledare för livslångt lärande på Chalmers tekniska högskola, är de extra kunskaperna som de studerande får lika viktiga. Särskilt inom teknikbranschen.

– Det finns ett stort behov av vidareutbildning när den tekniska utvecklingen är så snabb som den är just nu, säger hon

I fallet Chalmers är det en tydlig riktningsförändring. Innan pandemin gav lärosätet inga fristående sommarkurser. I år ges tre kurser, varav en helt ny, med totalt cirka 1 400 antagna. Sommarkurserna är en del av en större satsning på livslångt lärande.

– Vi ser det som ett viktigt uppdrag. Men då gäller det inte enbart sommarkurser utan även Mooc-utbildningar och uppdragsutbildning, säger hon.

I år ger Chalmers elva så kallade Mooc:ar – nätbaserade utbildningar som är öppna för vem som helst – inom bland annat automatisering och elektrifiering av fordon.

– Hur många av de som tar kurserna som är anställda på exempelvis Volvo har vi ingen statistik för. Men vi får återkoppling från Volvo Group att de uppskattat vårt paket med sju Mooc-utbildningar inom ny teknik för fordon, säger hon.

Attraktivt med intro i Pyhton

Bland de regelrätta sommarkurserna är det introduktion till programmering i Pyhton som står ut med 750 antagna och närmare 2 000 reserver. En kurs som även ges under terminerna. Introduktionskurser i programmering har många antagna även i bland annat i Borås och i Kristianstad.

– Den är väldigt attraktiv både för yrkesverksamma och för studenter som vill läsa det som extrakurs, säger hon.

Även de två kurser med flest antagna i hela landet har med digitalisering att göra och ges vid Linköpings universitet. Båda kurserna – Grunderna AI och den om cybersäkerhet – har omkring tusen antagna.

Ulrika Lindqvist menar att satsningarna på livslångt lärande, med fler fristående kurser och Mooc-liknande utbildningar, lär öka på lärosäten över hela landet. Något som Anders Johansson, särskild utredare för livslångt lärande på KTH, instämmer i.

På KTH är just sommarkurserna av tradition få. Men samhällsutvecklingen med hållbarhet, elektrifiering och digitalisering gör att skolan stöper om sitt utbildningsutbud kopplat till livslångt lärande.

– Från att det tidigare upptagit 0,9 procent av vår utbildningsverksamhet är målet att det ska bli 20 procent. I dag ligger vi runt fyra procent, säger Anders Johansson.

Livslångt lärande inom teknikbranschen

Bland annat ska fler fristående kurser tillkomma under terminerna och uppdragsutbildningar i nya format ska ta större plats på KTH.

Det tredje typen utbildningsaktiviteter som är öppna för alla, även om just KTH har inte kvar några regelrätta Mooc-utbildningar.

– Det är mer förutsättningslös folkbildning. Vi har redan haft föreläsningar online med 1 500 deltagare. Det visar på en stor potential, säger han.

Anders Johansson tror att det framöver kommer att talas mer om livslångt lärande inom teknikbranschen.

– För oss på KTH kommer det i stort att handla om digital utbildning och på distans. För det gynnar även företag och anställda på små orter. Vem ska ta hand som kompetensutvecklingen för folk i Sveg annars?