Rymden viktig i digitalisering av samhället

2017-06-27 06:00  
”Det är spännande att titta på hur vi kan använda satellitdata för att skapa innovationer som är kopplade till digitaliseringen”, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. Foto: Yvonne Åsell / SvD / TT

Ny rymdteknik ska bidra till både samhällsutvecklingen – och stärkt innovation inom industri. Nu tar regeringen fram en ny strategi för Sveriges rymdsatsning.

Gps-navigering, väderrapporter och mobilsamtal – den snabba teknikutvecklingen har lett till att tjänster som skapas med hjälp av rymdteknik har fått allt större del av vår vardag. Samtidigt växer intresset från den privata sektorn världen över att investera i rymdbranschen.

”Vi ser en stark utveckling och stark tillväxt på rymdområdet – om inte regeringen agerar nu riskerar vi missa chansen”, skrev Christer Fuglesang med flera på DN Debatt i december i fjol. Budskapet: svensk rymdpolitik behöver en tydligare riktning.

Nu är regeringen i färd med att ta fram en ny strategi för Sveriges satsningar på rymdforskning och rymdfart. Målet är att ge tydliga signaler på hur Sverige ska positionera sig när det gäller ny rymdteknik och fortsatt rymdforskning, enligt Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Läs mer:

Läs mer: Rymdtekniken får fart i industrin på jorden

När Ny Teknik pratar med henne är hon precis hemkommen från ett studiebesök i USA med besök på bland annat Mojave-basen i Kalifornien och Nasa Ames i Palo Alto. Men delegationen har också träffat unga företag och aktörer inom den så kallade new space-rörelsen, som kretsar kring små satelliter som används för att skapa data som kan säljas till kommersiella tjänster på jorden.

– Det handlar bland annat om tjänster som ska underlätta för skogs- och jordbruket. Det var spännande att bland annat höra hur de här bolagen hela tiden letar efter möjligheter till att öka uppskjutningskapaciteten, säger Helene Hellmark Knutsson.

Öppnar det för större möjligheter för Esrange?

– Vi ska titta på möjligheterna att skjuta upp små satelliter i omloppsbana på Esrange. Det var intressant för oss att få reda lite mer på hur stort intresset är för just uppskjutningar. Det är många förutom Sverige som tittar på det här, men vår fördel är att vi redan har en rymduppskjutningsbas, med en unik placering. Andra behöver börja från noll.

Svenska staten satsar 1,7 miljarder kronor per år på rymdforskning och andra rymdverksamheter. En betydande del av den summan är knuten till Sveriges deltagande i internationella samarbeten, exempelvis i Esas stora satellitprogram.

Läs mer:

Läs mer: Fyrtio unga bolag ska växa snabbt i rymdinkubatorn

Men i och med den nya rymdstrategin blir det viktigt att bestämma hur stor del av regeringens årliga pott som ska läggas på ny teknik för rymden – även kallat uppströmsteknik – respektive rymdteknik som kan användas på jorden, nedströmsteknik.

– Det är spännande att titta på hur vi kan skapa forskning och innovationer som är kopplade till digitaliseringen av samhället, till exempel när det gäller miljöövervakning, kommunikation och väderprognoser.

Kan det bli aktuellt att satsa mer än 1,7 miljarder?

– Det är en fråga för budgetpropositionen. Vi anser att satsningen är mycket viktig. Målet med den svenska rymdverksamheten är att den ska bidra till samhällsnyttan och främja innovationskraften, bland annat inom industrin.

Hur kan regeringen hjälpa svenska rymdbolag som vill ut i världen?

– En viktig del är att främja de samarbeten som vi redan har, exempelvis med Esa. New space-rörelsen öppnar också för nya möjligheter att hitta nya kunder och tjänster. Sverige har länge varit duktigt på uppströmsteknik, men vi behöver också fokusera på nedströmstjänster.

3 nyckelpunkter från regeringens rymdutredning

2015 kom ett utredningsförslag om en ny svensk rymdstrategi.

Sammanfattningsvis framhåller utredningen tre saker som särskilt angelägna:

Helhetssyn. Det behövs en bättre helhetssyn på nyttan för samhället i stort med en svensk rymdsatsning.

Synergier. Genom att ta hänsyn till synergier som uppstår i civil och militär samverkan får vi mer fokus på hur Sverige kan utnyttja ett bredare internationellt samarbete.

Samverkan. Bättre samverkan mellan de olika forskningsfinansiärerna leder till ökade synergier mellan statens satsningar.

Kalle Wiklund

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt