– Det är intressant eftersom det är så sällan det förekommer att åklagarna tagit ett patentmål, säger Marianne Levin, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, med inriktning mot immaterialrätt.
Det är svårt för ”vanliga åklagare” att ta tag i patentbrottsärenden, eftersom det krävs särskilda utredningar, teknisk bevisning och kartläggningar, förklarar hon.
- Åklagarna har ju inte velat föra den här typen av processer eftersom de varit överbelastade och inte haft resurser att ta tag i ärenden kring industriellt rättskydd. Men den här möjligheten med särskilda immaterialsrättsåklagare öppnar för fler liknande utredningar, hoppas Marianne Levin.
För små och medelstora uppfinnare kan specialåklagarna vara till stor hjälp, menar hon.
- Ja, särskilt i de fall där det finns ett uppenbart intrång, säger Marianne Levin.
En annan orsak till att åklagare sällan väcker åtal kring patentintrång att det finns ett rekvisit i lagstiftningen som säger att åklagarna måste kunna åberopa särskilda skäl för utreda patentintrång under allmänt åtal.
- Det är väldigt strängt och kräver att det finns ett särskilt allmänintresse. Åklagaren måste ha ett ganska klart fall, eller så måste fallet vara allvarligt, säger Marianne Levin.
De särskilda skälen innebär att intrånget exempelvis måste röra stora ekonomiska värden, eller att en svagare skyddspart står mot en global industri (ojämlika förhållanden) eller att produkter, i vilket någon annans patent använts, betraktas som farliga.
Enligt patentlagen kan den som gör intrång i patent med uppsåt eller av grov oaktsamhet dömas till böter eller max två års fängelse.
Kommentarer
Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.
Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.