Soldrivna jättedrönaren lyckades med jungfrufärden

2020-02-18 16:21  
Den solcellsdrivna Hale-farkosten Phasa-35 vid jungfrufärden. Foto: Prismatic

Prismatic och BAE Systems har genomfört den första lyckade testflygningen med den soldrivna jättedrönaren Phasa-35. Tanken är att den ska kunna vara i luften ett helt år i sträck.

Farkosten är av så kallad Hale-typ, som står för High Altitude, Long Endurance. Försvarsmaterialtillverkaren BAE Systems samarbetar med det nyinköpta dotterbolaget Prismatic kring utvecklingen av Phasa-35, som är klädd i solceller och har en spännvidd på 35 meter.

Den första lyckade jungfrufärden genomfördes i Australien. Den bestod av ett antal tester av farkostens kapacitet och kritiska funktioner. Prismatic beskriver färden som lyckad och att farkosten betedde sig exakt som förväntat. Det framgår inte hur högt planet tog sig, eller hur länge det befann sig i luften.

Testflygningen genomfördes tillsammans med Storbritanniens och Australiens institut för försvarsforskning (DSTL respektive DSTG) samt Australiens flygvapen, som undersöker nyttan med Hale-farkoster i försvars- och säkerhetssammanhang.

Flygningen genomfördes helt autonomt och landningen lyckades trots påtaglig sidvind.

BAE Systems har publicerat en film om färden som går att se här.

Fakta: Phasa-35

Namn: Phasa-35 (Persistent High Altitude Solar Aircraft)

Typ: Obemannad luftfarkost av typen Hale UAV, High Altitude, Long Endurance Unmanned Aerial Vehicle.

Spännvidd: 35 meter

Vikt: 150 kilo

Användningsområde: Övervakning, kommunikation, miljöforskning.

Nyttolast:15 kilo. Kan förse ombordutrustning med 300–1 000 watt likström kontinuerligt.

Flygkapacitet: 55 000–70 000 fot (16 800–21 300 meter) med en fart relativt luften om 50–78 knop (93–144 km/h)

Uthållighet: Ett års kontinuerlig flygning.

Framdrivning: Solceller, litiumjonbatterier, dubbla kolborstfria elmotorer med höghöjdspropellrar.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt