Halv miljard ska få fart på elbilarna

Genom att hjälpa kommuner, företag och andra organisationer att bilda elbilspooler vill Energimyndigheten skynda på introduktionen av elbilar i Sverige.

Men även privatpersoner som vill ha en elbil ska få någon form av stöd.

Anders Lewald, enhetschef på Energimyndigheten:

- Elbilar omfattas i dag av den vanliga miljöbilspremien och har ett lägre förmånsvärde än konventionella bilar, men jämfört med andra fordon som drivs med förnybara drivmedel är de fortfarande dyra i inköp.

- Därför behöver vi se över stödsystemet för både elbilar och laddhybrider.

I det nationella elbilsprogram som Energimyndigheten föreslår finns stöd till bland annat upphandling och inköp av elbilar, stöd till försök med olika laddställen och uppföljning och utvärdering av insatserna.

Programmet ska pågå i fyra år och om Energimyndigheten får som den vill ska staten satsa någonstans mellan en kvart miljard och drygt en halv miljard kronor på elbilarna.

På 1990-talet drog staten igång ett liknande projekt. Cirka 600 elfordon kördes i åtta år i Stockholm, Göteborg och Skåne. Samtidigt byggde kommunerna upp en infrastruktur för laddning.

När projekttiden tog slut försvann de flesta elbilarna från gatorna och utvecklingen stannade av.

- Men i dag är förutsättningarna att lyckas bättre, säger Anders Lewald och fortsätter:

- Klimathotet driver på utvecklingen och både industri och allmänhet är intresserade på ett helt annat sätt i dag jämfört med för tio år sedan.

Den svenska elkraftindustrin, via sin branschorganisation Power Circle, har redan tjuvstartat arbetet med att bygga upp elbilspooler.

I dag finns ett tiotal pooler runt om i Sverige och fler är på gång.

Om - och i så fall hur - de skulle kunna samordnas med ett statligt elbilsprogram kan inte Anders Lewald svara på i dag.

På en konferens i Göteborg nyligen tippade ingenjörer från både Saab och Volvo att det kommer att dröja tio år till innan elbilarna är alternativ till bilar med förbränningsmotor.

Batterier som är för dyra, för stora, för tunga, och de lagrar för lite energi, var den viktigaste förklaringen till dröjsmålet.

- Kostnaden för batterier är nog den enskilt största bromsklossen för utvecklingen, säger Anders Lewald.

De dyra batterierna innebär att merkostnaden för elfordon och laddhybrider ligger på mellan 50 000 kronor och 150 000 kronor per fordon vid inköpet, enligt Energimyndigheten.

Myndighetens beräkningar visar också att om en elbil eller en laddhybrid kör 500 till 1000 mil om året, är värdet av den lägre kilometerkostnaden cirka 2500-5000 kronor per år.

Om era beräkningar stämmer är ju batterierna kasserade innan merkostnaden är betald?

- Så kan det bli inledningsvis, säger Anders Lewald. Men vi tror att priset på batterier kommer att gå ner på sikt.