Flygplanet som kan ersätta Hercules

2015-02-18 13:38  

Brasiliens nya transportflygplan KC-390 utmanar amerikanska Super-Hercules som Sveriges nya militära transportflygplan. <br/>- KC-390 är en möjlig ersättare, bekräftar flygvapenchefen Micael Bydén.

KC-390 är den brasilianska flygplanstillverkaren Embraers första taktiska transportflygplan. En prototyp gjorde i början av februari sin jungfruflygning från en flygplats nära Sao Paulo. Ytterligare två testflygplan är på väg.

- Håller det vad det lovar är det en möjlig ersättare till våra Herculesplan, säger Micael Bydén till Ny Teknik.

Försvarsmakten använder i dag sex av Sveriges åtta Herculesplan. Den svenska beteckningen är TP 84. Planen används mycket men är på väg att bli väl till åren. Det första svenska Herculesplanet levererades redan 1965.

Fem av de sex som nu är i bruk har beteckningen C-130 H2 och levererades 1981 från den amerikanska tillverkaren Lockhead Martin. De är alltså 34 år gamla.

- Det sjätte flygplanet är flygplan 842 som är vår tanker. Det är av modell C-130E2 men modifierad till H2 standard som övriga flygplan. 842 levererades till försvarsmakten 1969. Flygplanet är modifierat för att kunna lufttanka Gripen, berättar Micael Bydén.

Enligt partierna i Försvarsberedningen behövs transportplanen för att Försvarsmakten ska kunna operera i hela landet och delta krishanteringsoperationer utomlands. I sin rapport i fjol var de positiva till att "på sikt" köpa fyra nya taktiska transportflygplan.

Nu sitter regeringen och alliansen och diskuterar innehållet i en ny inriktningsproposition för försvaret. Den läggs fram i april och gäller för åren 2016-2020. Riksdagen väntas sedan ta sitt försvarsbeslut före sommaren. Konkurrensen om försvarspengarna är stenhård. Försvarsmakten äskar 16 miljarder kronor i ökning, och därtill 15 miljarder till bland annat 10 extra Gripen E, en ny ubåt med mera.

Men enligt Svenska Dagbladet är finansminister Magdalena Andersson bara vara beredd att i snitt skjuta till 500 miljoner kronor per år under perioden.

Herculesplanen får nu en mindre uppgradering. De förses med "svarta lådor, en förenklad Voice Cockpit och Flight Deck Recorder (CVR/FDR), samt en uppgraderad robotskottvarnare.

- Samtidigt måste vi framöver besluta om vilken väg vi ska gå. Ska vi genomföra en större och mer grundläggande modifiering, eller hitta ersättare? säger Micael Bydén.

- Utmaningen är att i en redan hårt ansatt materielbudget finna långsiktig finansieringslösning.

Försvarsmaktens planerar för närvarande att genomföra en livstidsförlängning på planen under åren 2017-2020, som bland annat inbegriper modernare avionik (flyginstrument, navigeringsinstrument samt kommunikationsutrustning).

Bytet är, enligt Bydén, nödvändigt för att man ska kunna uppfylla nya civila flygbestämmelser.

- Dessutom planeras det för vissa militära förmågor såsom till exempel mörkerförmåga (Night Vision Device).

Alternativet är att köpa nya plan.

Hetaste kandidaterna blir då KC-390, från Embraer, och Super-Hercules, det vill säga C-130J från Lockheed Martin.

Priset på en KC-390 sägs uppgå till cirka 50 miljoner dollar eller 450 miljoner kronor, räknat utifrån dagens höga dollarpris.

Därmed skulle fyra nya KC-390-plan (Försvarsberedningens förslag) kosta nära 2 miljarder kronor.

Planet har hittills beställts i 60 exemplar av olika länder. Största beställaren är brasilianska staten som lagt en order på 28 plan. Andra länder har sagt att de planerar köpa ytterligare 32.

Super-Hercules är ett mer beprövat transportflygplan - men också dyrare. Priset uppges vara dryga 66 miljoner dollar eller 600 miljoner kronor per plan, men även högre summor har nämnts i medierna.

Planet finns i olika varianter och introducerades 1999 i amerikanska flygvapnet. Det flög första gången 1996.

Jämfört med äldre Herculesmodeller beskrivs J-modellen klättra snabbare och högre, flyga längre och i högre hastighet samt behöva kortare start- och landningsbana.

Är det då inte lättare för svenska Herculespiloter att fortsätta flyga Herculesplan som man har i dag?

- Min bedömning är att det inte krävs mer omfattande utbildning på KC-390 än för C-130J. Bägge flygplanen skiljer sig så pass väsentligt åt från dagens TP 84 avseende prestanda och instrumentering så att utbildningsbehovet är jämförbart oavsett val av en eventuell ny plattform, säger Micael Bydén.



Följ Ny Teknik på Facebook!

 

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt