Det här vet vi om Boeingolyckorna

2019-03-14 17:06  
Foto: Mulugeta Ayene

Två Boeing-plan har på kort tid varit inblandade i två flygkrascher – båda med hundratals omkomna. Flygplansmodellen har efter detta stoppats i nästan hela världen.

Nu ska haverikommissioner utreda orsaken till de båda händelserna.

Det här vet vi om Boeingolyckorna.

På söndagen den 10 mars kraschar ett Boeing 737 Max 8 i Etiopien. Samtliga 157 personer ombord omkommer, däribland fyra svenska medborgare. I oktober förra året kraschar ett flygplan av samma modell i Indonesien, även där omkommer alla 189 personer ombord.

Enligt experter tycks de båda krascherna likna varandra då planen bara några få minuter efter start störtdykt mot marken. Planet i Indonesien ska ha kraschat efter att nödsystemet felaktigt gått igång och därefter aktiverat autopiloten, som styrt planet nedåt. Piloterna ska inte ha kunnat ta över planet manuellt innan det slog ner i havet.

Flera länder stoppar

Flera länder och flygbolag, däribland Kina, har stoppat all flygtrafik med den olycksdrabbade modellen. På tisdagen den 13 mars beslutade den europeiska luftfartsmyndigheten EASA att alla flygningar med planet ska stoppas. Dagen därpå stoppade även USA och Kanada Boeing-planen och kort därefter rekommenderade flygplanstillverkaren själv att alla flygningar med modellen skulle stoppas.

Innan Boeing kom med rekommendationen kritiserade Svensk pilotförening flygplanstillverkaren för att agera långsamt gällande de olycksdrabbade planen. Att flygbolag och stater gick före ger ett underbetyg åt Boeing, menar man.

Trafikstörningar

Boeing-stoppet leder till flera inställda avgångar, förseningar och ombokningar och drabbar många resenärer som ska flyga med Boeing-modellen. Under onsdagen och torsdagen ställs totalt nära 40 flygningar in till och från Arlanda. I Sverige är det framförallt Norwegian som använder sig av flygplansmodellen. De försöker parera trafikstörningarna genom att bland annat boka om passagerare till andra avgångar. TUI har två Boeing-plan som ersätts med andra flygplan.

Norwegian uppger att de kommer begära ersättning från Boeing för kostnader relaterade till de inställda avgångarna.

Svarta lådor till Paris

Torsdagen den 14 mars skickades de svarta lådorna från det kraschade planet i Etiopien till Paris för att analysernas. Lådorna har inte kunnat undersökas i Etiopien då landet inte har den utrustning som krävs för att göra en korrekt analys.

Långvarigt och dyrt stopp

Totalt rör det sig om omkring 370 plan som nu står på marken och inte får lyfta. Stoppet och de parkerade flygplanen innebär stora kostnader globalt, enligt experter rör det sig om miljardbelopp. Boeing-stoppet kan enligt experter hålla i sig mellan en till sex månader. Haverikommissioner, som ska utreda orsaken till de båda olyckorna, väntas ta tid.

Boeings aktiekurs har rasat efter olyckan. I måndags, första handelsdagen efter flygolyckan i Etiopien, dök den med 13 procent. Sedan dess har den återhämtat sig något, men totalt sett har aktien tappat runt 10 procent under veckan.

Unikt nödsystem

Det som framför allt skiljer de stoppade Boeing-planen från andra flygplan är det digitaliserade nödsystem som planen är utrustade med. Nödsystemet, som ingår i planets styrsystem, är ett slags hjälpsystem som träder in och tar över styrningen när det får signaler om att planet har för låg fart och om piloterna inte kvitterar, det vill säga följer den checklista som finns. Nödsystemet ser då till att planets nos sänks automatiskt så att flygplanet sjunker och farten ökar.

Flygplanstilverkaren Boeing misstänker nu att det finns en bugg i nödsystemet som gör att det inte går att stänga av vilket i sin tur gör det omöjligt för piloterna att ta över styrningen manuellt. Om man hittar en bugg skulle orsaken till de båda flygkrascherna sannolikt vara densamma, men detta är inte bekräftat.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt