Vattenfall är överens med Europas största kraftbolag om att energi- och miljöpolitiken inom EU måste förändras. Under en hearing med EU-parlamentets energiordförande Amalia Satori och EU:s energi-kommissionär Günter Oettinger föreslog kraftbolagen en minskning av det statliga stödet till förnybar energi.

Vattenfall var inte med under hearingen, men har undertecknat det gemensamma pressmeddelande som beskriver kraftbolagens förslag.

– Vi är emot subventioner av förnybar energi. De har slagit fel, även om syftet i grunden varit gott, säger Mikael Petrovic Wågmark, presschef på Vattenfall.

Han refererar bland annat till Tyskland, där man byggt vindkraft och solceller på platser där efterfrågan och tillräcklig överföringskapacitet saknats.

– Istället för att subventionera byggandet av konventionell förnybar elproduktion, så borde man subventionera utbyggd överförings­kapacitet, alltså elnäten, säger Mikael Petrovic Wågmark.

Kraftbolagen föreslår också stöd till forskning på mindre konventionella produktslag, och Vattenfall exemplifierar med vågkraft och energilagring.

Just nu pågår diskussioner inom EU inför klimatmålen för 2030. I målen för 2020 ingår att 20 procent av all energianvändning ska komma från förnybara energikällor. Men det vill kraftbolagen inte ha kvar nästa gång.

– Vi tycker att det har varit bra med de olika 2020-målen, inte minst för den förnybara tillväxten. Men Europas elmarknad är på väg att kapsejsa och därför räcker det med ett klimatmål, som baseras enbart på dyrare utsläppsrätter, säger Mikael Petrovic Wågmark.

Handeln med utsläppsrätter har emellertid inte heller fungerat.

– Därför vill vi se ett ambitiöst mål på reducerade koldioxidutsläpp till 2030, med tuffa mål för handeln på utsläppsrätter som verktyg, säger han.

Björn Sandén, biträdande professor i miljösystemanalys på Chalmers, håller inte med Vattenfall om att utsläppshandeln kan ersätta subventioner för förnybar teknik.

– Båda delarna behövs. Det skulle krävas enorma koldioxidskatter för att driva fram ny förnybar energiteknik. Jag tycker inte att mogen teknik ska ha subventioner. Landbaserad vindkraft klarar sig nog utan, men inte sol och havsbaserad vind.

Att i stället ge stöd till forskning och utveckling av de omogna tekniklösningarna räcker inte, enligt Björn Sandén, som forskar på hur ny miljövänligteknik och industri växer fram i olika länder.

– Det är bara en lit­en del av innovationssystemet. Staten måste även ge stöd för marknadsutveckling av ny teknik för att den ska ta fart.

Carl Schlyter, EU-parlamentariker för De gröna, är upprörd över Vattenfalls och de andra kraftbolagens förslag:

– Syftet är uttryckligen att hindra EU att sätta nya mål för förnybar ­energi och effektivisering 2030, säger han.

– De vill ha forskningsbidrag till ­experimentgrejer som vågkraft i ­stället för att bygga ut den förnybara energiteknik som redan är konkurrenskraftig.

Carl Schlyter anser inte att hårdare utsläppsrätter kan användas som ett alternativ.

– Det är förstås inte negativt mot miljön. Men man ska komma ihåg att dyrare utsläppsrätter även betyder ett högre elpris. Så för Vattenfall, som äger mycket vatten- och kärnkraft, betyder det en nettovinst.

Carl Schlyter ifrågasätter också om Vattenfalls uttalande är i linje med bolagsordningen. Enligt den ska Vattenfall ”affärsmässigt bedriva energiverksamhet så att bolaget är ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion”. Erik Thedéen, statssekreterare hos finansmarknadsminister Peter Norman, som ansvarar för de statligt ägda bolagen, har inget problem med Vattenfalls uttalande.

– Vattenfall vill minska subventionerna till förnybar energi, men också se till att få handeln med utsläppsrätterna att fungera. Och att företagsledningen vill ha en mer marknadsmässigt driven utveckling av förnybar energi strider inte mot bolagsordningen, säger han.