Energi
Snillen spekulerar om energi i Stockholm
Kommer jordens energiresurser att räcka till både mat, el och bränsle om fyrtio år? Det ska några av världens främsta energiforskare ge ett svar på nästa vecka.
UPPDATERAD 19/10 med diagram och korrigerade prognoser
Det är Kungl Vetenskapsakademien som lyckats samla flera av världens främsta energiforskare till etttvådagarssymposium på toppnivå i Stockholm för att diskutera framtidens energilösningar.
- Vi kommer att presentera ett scenario över det globala energiläget 2050 och leverera ett budskap till FN:s klimatmöte i Köpenhamn i december, säger professor Sven Kullander, ordförande i KVA:s energigrupp och värd för mötet.
Ökata energibehov
Om fyrtio år kommer världens energibehov att stigit från dagens 140 000 TWh till 170 000 TWh.
Olja, gas och kol, som i dag står för 80 procent av energitillförseln, kommer då bara att räcka till hälften av energibehovet.
I stället måste nya energiresurser utvecklas, framför allt vattenkraften.
- Vi tror att vattenkraften i Afrika, Asien och Sydamerika kan byggas ut med 6 000 TWh. Det motsvarar 80 stycken stora vattenkraftverk av kinesiska Tre Raviners storlek – alltså två nya stora vattenkraftverk per år, säger Sven Kullander.
Mer än dubbelt så mycket el
Han spår att den globala produktionen av elektricitet kommer att mer än fördubblats till 2050 - från dagens 20 000 TWh till 45 000 TWh.
I dag står kol och andra fossila energikällor bakom nästan 70 procent av elproduktionen. År 2050 kommer andelen fossilt producerad elektricitet att ha fallit till 35 procent, enligt Kullande.
Men mängden fossil energi är densamma som nu, det är bara andelen som minskar när efterfrågan ökar.
De energislag som kommer till och som tar plats i statistiken är biobränsle, vindenergi och sol.
Mat går före bränsle
Sven Kullander säger att hälften av jordens energiresurser kommer att gå till att försörja jordens befolkning med mat och att det blir konkurrens om energitillgångarna.
- Vårt budskap till Köpenhamnsmötet blir bland annat att mat måste gå före biomassa, säger Sven Kullander till Ny Teknik.
Skolungdomar frågar ut
Åtta europeiska gymnasieungdomar som utmärkt sig för sitt fysikintresse får chansen att fråga ut EU:s energikommissionär Andris Piebalgs och Nobelpristagaren Carlo Rubbia om framtidens energi.
Carlo Rubbia fick Nobepriset i fyrsik 1984 när han var chef för det europeiska forskningslaboratoriet Cern i Schweiz. I dag är han klimatrådgivare till EU-kommissionen.
Av de åtta gymnasieungdomarna, som är i åldern 17-19 år, kommer två från Sverige. Det är andraårseleverna Erik Gärdenäs Bergh och Vanda Gavel, som båda går naturvetenskapsprogrammet på Höglandsskolan i Bromma
Energy 2050
KVA:s energisymposium Energy 2050 hålls 19-20 oktober i Aula Magna vid Stockholms universitet. Energi 2050 är en del av Sveriges ordförandeskap i EU.
Till symposiet kommer bland annat:
Carlo Rubbia,Nobelpristagare i fysik 1984. Han ska tala om fjärde generationens kärnkraft som bygger på toriumreaktorer. De kan drivas på befintligt kärnavfall och i praktiken oskadliggöra det. De kan också drivas på torium som inte heller lämnar några stora mängder radioaktivt avfall.
Friedrich Wagner,professor vid Max Planck-institutet för plasmafysik i Greifswald i Tyskland, talar om hur lång man kommit i fusionsforskningen. Är fusionsenergin klar att användas 2050?
George A Olah, Nobelpristagare i kemi 1994 och professor vid University of Southern California. Där arbetar han med metoder att omvandla redan utsläppt koldioxid till metanol, som ett alternativ till fossila bränslen.
Klaus Lackner, professor vid Columbia University i New York, presenterar den senaste utvecklingen inom olika tekniker att fånga upp koldioxid ur atmosfären, bland annat hur man kan pressa luft genom stora filter och fånga in koldioxiden.
