Så många miljögifter finns i sjöfågelägg

– 158 miljöföroreningar är en väldigt omfattande cocktail. Vad den sammanlagda effekten blir av alla dessa kemiska ämnen vet vi alldeles för lite om, säger Mikael Remberger, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Tillsammans med Nilu, det norska institutet för luftvårdsforskning, har han analyserat miljögifter i sjöfågelägg från ögrupperna Sklinna och Røst i Norska havet. De ligger i ett område som anses vara lite påverkat av miljögifter.

Ändå fann forskarna 158 av de 201 miljögifter som man letade efter i fågeläggen. Till exempel hittades fosfororganiska föreningar, klorerade paraffiner, kvicksilver och PCB, som alla är väl kända miljögifter sedan tidigare.

– Halterna av flera av de äldre miljögifterna som DDT, PCB och klorparaffiner går ner väldigt sakta eller ligger kvar på samma nivåer som tidigare. Det här är svårnedbrytbara ämnen som kommer att finnas kvar i vår natur länge, säger Mikael Rembinger.

Men forskarna upptäckte också sju nya bromerade flamskyddsmedel i många av äggen (se faktaruta).

– Det är ämnen som industrin har bytt till och som börjar synas i miljön nu. Det är ämnen som inte förekommer i naturen naturligt och som är stabila i miljön. Det tråkiga med nya ämnen är att det finns väldigt lite toxdata, så exakt hur de påverkar och hur giftiga de är vet vi inte, säger Mikael Rembinger.

Han förespråkar mer forskning och kontroll av ett nytt ämne innan det börjar användas på marknaden.

– Byter man till något man inte vet något om kan man hamna i galen tunna. Det vore mer klokt att undersöka om det är ett klokt alternativ man byter till, säger han.

Förekomsten av miljögifter mättes i projektet genom att innehållet i äggen blåstes ut och analyserades. De högsta halterna som uppmättes gällde organofosfater, där upp emot 110 nanogram per gram hittades.

Det är ägg från fåglar i toppen av näringskedjan, ejder, toppskarv och silltrut, som har analyserats.

Ejder och toppskarv är relativt stationsnära fåglar som övervintrar längs norska kusten. Forskarna räknar därför med att dessa arter har fått i sig miljögifterna innanför de norska havsområdena.

– Det här är platser med liten mänsklig påverkan. Resultaten från undersökningen visar ännu en gång att miljögifter sprider sig långt via vatten och luft. De kommer in i näringskedjan och överförs från fågelmamman till äggen, säger Mikael Remberger.