Regeringen vill skärpa energikraven

Enligt ett EU-direktiv ska alla nya byggnader som byggs från slutet av 2020 vara "nära noll energi-byggnader". Men vad som egentligen ska avses med en sådan byggnad låter EU varje enskild medlemsstat avgöra.

Regeringen skickade ut ett förslag på remiss till flera instanser i början av 2012. Då ansåg regeringen att de nya byggreglerna räckte som energikrav för "nära noll energi-byggnader".

Det vållade stort rabalder bland flera av remissinstanserna. Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Sveriges Byggindustrier gillade till exempel inte förslaget, och branschorganisationen för mineralullsföretagen, Swedisol, tyckte att regeringen var ambitionslös.

Under torsdagen lämnade regeringen ett nytt förslag till riksdagen. Och nu verkar det som om regeringen åtminstone delvis har lyssnat på protesterna från remissrundan.

Nu säger regeringen att den svenska tillämpningen av begreppet "nära noll energi-byggnader" kommer att innebära skärpta krav på energiprestanda jämfört med dagens byggregler. I varje fall för de flesta byggnadskategorier och energizoner.

- Med det engagemang vi sett från byggbranschen, och de projekt som pågår runt om i landet, är jag övertygad om att det kan finnas grund för kraftiga skärpningar av kraven på våra byggnaders energiprestanda framöver, säger it- och energiminister Anna-Karin Hatt (C) i ett pressmeddelande.

Men i dagsläget anser regeringen att det saknas tillräckligt underlag för att ange hur långtgående en sådan skärpning bör vara. Befintliga lågenergihus och demonstrationsprojekt behöver utvärderas innan man beslutar om en skärpning i energital.

Det är framför allt när det gäller att bedöma vilka energikrav som är fastighets- och samhällsekonomiskt effektiva som regeringen tycker att det saknas underlag. Och det är endast skärpningar som är miljömässigt, fastighetsekonomiskt och samhällsekonomiskt motiverade som regeringen vill genomföra.

Enligt EU-direktivet ska medlemsländerna införa etappmål för att förbättra energiprestanda för nya byggnader senast 2015. Till dess bör flera insatser ha gjorts för att förbättra kunskapsläget, skriver regeringen i sitt förslag.

Riksdagen kan tidigast komma att ta upp regeringsförslaget till debatt i juni.