Myndigheten satsar mer på energisnåla uppfinningar

2017-06-09 13:50  

Aldrig tidigare har Energimyndigheten haft så mycket pengar som i år för att hjälpa energiinnovationer ut på marknaden. Snart kan bolag också få stöd i tidigare skeden.

Energimyndighetens budget för ekonomiskt stöd till energiforskning brukar ligga på 1,4 miljarder kronor per år.

Merparten av pengarna går till forskare på landets universitet och högskolor. Men en del pengar öronmärks för att hjälpa teknikbolag att få ut sina produkter på marknaden.

I år är den potten större än någonsin. 150 miljoner kronor finns att söka för hugade teknikbolag som vill ha hjälp med affärsutveckling. Förra året var summan 100 miljoner kronor.

– Regeringen har ett tydligt fokus på att öka spridningen av produkter och tjänster, säger Andreas Stubelius, affärsutvecklare på Energimyndigheten.

De teknikbolag som kan få del av skattepengarna ska ha uppfinningar som kan ge en energibesparing eller bidra till att mer förnybar energi används i samhället. Myndighetens målsättning är att ge stöd till satsningar som annars inte skulle ha blivit av.

– Om vi ska ha en påverkan mot ett långsiktigt hållbart energisystem måste vi få ut innovationerna. Om de bara ligger på skrivbordet gör de ingen nytta, säger Andreas Stubelius.

Myndigheten stöttar företag i olika skeden. Det kan handla om verifiering av teknik ihop med kund, en pilot- eller demonstrationsanläggning, eller marknadslansering i Sverige.

Läs mer:

Läs mer: De vill digitalisera proppskåpet

I höst kommer myndigheten att lansera ett nytt stöd, som kan ges i ännu tidigare skede, så kallad tidig sådd. Det är avsett för företag som behöver hjälp med att utveckla sitt koncept.

Nyligen har Energimyndigheten även dragit igång en stödverksamhet i samarbete med Business Sweden för att hjälpa små miljöteknikbolag att komma ut på marknader utomlands. Tre företagscenter har startats i Shanghai, San Francisco och London.

Där finns dock inget ekonomiskt stöd inblandat, eftersom det skulle strida mot EU:s statsstödsregler. I stället bistår företagscentren med rådgivning och nätverkande.

– Varje företag som blir antaget får en lokal representant som jobbar bara med dem och en individuell utvecklingsplan tas fram för varje bolag, berättar Andreas Stubelius.

Omkring 200 företag kontaktar Energimyndigheten varje år och vill ha ekonomiskt stöd. Myndigheten bedömer om tekniken kan fungera, med hjälp av ett 40-tal anställda teknikexperter i Eskilstuna, samt om uppfinningen har affärspotential.

Ett av företagen som har fått del av Energimyndighetens stöd är Manetos Labs (se artikel intill), som håller på att utveckla en smart brytare som kan sättas i hemmens proppskåp. Energimyndigheten bidrar med två miljoner kronor för att brytaren ska kunna testas i en några villor nästa år.

Testet hade blivit av även utan Energimyndighetens hjälp, bedömer Charlotta Holmquist, operativ chef på Manetos Labs. Men bidraget gör att företaget kan hålla ett högre tempo.

– Jag är imponerad av Energimyndigheten. De fyller en väldigt viktig funktion när man arbetar med avancerad teknik som inte alla finansiärer förstår sig på, säger hon.

Manetos Labs smarta brytare liknar en del andra produkter som redan finns på marknaden. Till exempel har ABB utvecklat ett system för att övervaka och styra brytare i ställverk på avstånd och Vattenfall säljer pluggar som kan sättas i eluttag för att styra apparater på distans.

Energimyndigheten har ändå valt att stötta Manetos Labs med skattepengar.

– Deras brytare kan bryta snabbt, realtidsmäta elkonsumtion och styra elen på distans. Med mer förnybar elproduktion, som varierar beroende på hur mycket det blåser, blir det viktigt att anpassa den momentana elkonsumtionen. Här kommer vi att behöva fler olika lösningar som kompletterar varandra, säger Leif Lyckebäck, affärsutvecklare på Energimyndigheten.

Under de senaste tio åren har Energimyndigheten försökt arbeta som riskkapitalister för att få ut fler energiinnovationer på marknaden. Flera personer med erfarenhet från bankvärlden, försäljning, investeringar och egen entreprenörverksamhet har anställts.

Likt riskkapitalister bevakar Energimyndigheten sin investering i de lite mognare bolag som har fått ekonomiskt stöd som senare måste betalas tillbaka. Myndigheten bistår med rådgivning och nätverkande och kallar det för att dessa bolag ingår i Energimyndighetens ”portfölj”.

Totalt har 650 miljoner kronor lånats ut till 91 olika portföljbolag i affärsutvecklingsstöd under de senaste tio åren. 78 av bolagen finns fortfarande kvar. Tio har gått i konkurs och tre har köpts upp.

– Att 78 bolag fortfarande finns är väldigt bra. Ur riskkapitalsynpunkt är man nöjd om en av tio lyckas. En stor del av tidiga startups brukar gå i konkurs redan efter kort tid, säger Andreas Stubelius.

Enligt beräkningar av Världsnaturfonden (WWF) har innovationerna från portföljbolagen potential att spara 14 gånger Sveriges årliga totala utsläpp av växthusgaser.

– Men beräkningen bygger på en mängd antaganden. WWF har till exempel utgått ifrån att innovationerna får en snöbollseffekt och sprider sig på marknaden, säger Andreas Stubelius.

Kräver medfinansiering

Energimyndigheten kan ge ekonomiskt stöd i form av ett rent bidrag eller ett bidrag med royalty. Det senare innebär att företaget måste börja betala tillbaka tre procent av försäljningsintäkterna tre år efter att stödet har delats ut. Efter tio år, eller om företaget har betalat tillbaka 120 procent av bidragssumman, upphör återbetalningarna.

För alla former av stöd till teknikbolag kräver Energimyndigheten att minst 55 procent av utvecklingskostnaden ska finansieras av privata finansiärer. Myndigheten går som mest in med 45 procent.

Under 2016 betalade Energimyndigheten ut ekonomiskt stöd om totalt 2,1 miljarder kronor. Av den summan gick 1,4 miljarder till energiforskning och innovation. 90 miljoner av dessa gavs som affärsutvecklingsstöd till innovationer. Cirka 700 miljoner delades ut i andra former av stöd, till exempel för att uppmuntra till energieffektivisering och internationella klimatinvesteringar.

År 2016 uppgick myndighetens egna kostnader till 553 miljoner kronor. Ungefär 400 personer arbetade på myndigheten vid årets slut.

Energimyndighetens portföljbolag

3eflow

Access Gate

Acosense

Adaptum

Airec

Airglass

Anolytech

Applied Nano Surfaces

Arc Aroma Pure

Bestwood

Candela Speed Boat

Cargo Space 24

Cascade Drives

Chromafora

Chromogenics

Cleanergy

Clean Motion

Climate Well

Climeon

Compower

Drinor

Ecofective

Ecospark

Ecotech Holding

Efficax Energy

Elforest Technologies

Enrad

Ensy

Entrans

ETC Battery and Fuel Cells Sweden

Exeger

Expektra

Ferroamp Elektronik

Fibre Tornado

Flexiwaggon

Gasum

Greater Than

Greenbyte

Heat Core

Heliospectra

Insplorion

I-Tech

Lamera

Lansåns Svets & Konstruktion

Läppe Energiteknik

Magcomp

Manetos

Mantex

Meva Energy

Midsummer

Mindconnect

Nimbell

Noda Intelligent Systems

North Volt

Nykomb Synergetics

Orbital Systems

Pastair

Powercell Sweden

Raybased

Recond Oil

Reformtech Heating Technologies

Semako

Sensic

SHT Sinterma

Sis Smart Innovation Sweden

Sol Voltaics

Solarus Sunpower Sweden

Soletaer

Soot Tech

Stena Metall

Svenska Aerogel

Tomologic

Torvkraft i Överkalix

Vasasensor

Vehiconomics

Wattguard

Watty

Waves 4 Power

 

Följande bolag har gått i konkurs:

Absolicon Solar Concentrator

Control Drive Europe

Flinga Biogas

Flispac

Knycer

Kyab Sweden

Gettfuelcells International

Metasphere Technology

Optimal Lightning Partner

Optistring Technologies

 

Följande bolag har köpts upp:

Solibro (köptes av Q-Cells 2006 och sedermera av Hanergy)

Proforestry Sweden (köptes av Sveaskog 2011)

Transic (köptes av Fairchild Semiconductors 2011)

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt