Miljardutdelning från EU – storslam för Sverige

2021-11-18 15:39  
Stålindustrins pilotanläggning i projektet Hybrit. Foto: Henrik Montgomery/TT / Viveka Österman/Hybrit

EU investerar över 1,1 miljarder euro i sju storskaliga innovationsprojekt för att minska koldioxidutsläppen. Sverige är det enda landet där två projekt får pengar: Hybrit och Stockholm Exergis satsning på bio-CCS.

Den 16 november meddelade EU sitt beslut att sju teknikprojekt får dela på 1,1 miljarder euro, motsvarande 11 miljarder kronor.  

Innovation är avgörande för att hålla målet om 1,5 graders temperaturökning inom räckhåll, konstaterar EU:s vice president Frans Timmermans.

– Dagens beslut ger konkret stöd till gröna teknikprojekt över Europa och gör det möjligt för dem att skala upp omvälvande tekniker som stöder och ökar farten på omställningen till klimatneutralitet, säger Frans Timmermans i ett pressmeddelande.

Hybrit är stålindustrins satsning på fossilfri produktion i framtiden med hjälp av vätgas. Projektet drivs av bolagen LKAB, SSAB och Vattenfall.

Statsminister Stefan Löfven SSAB vd Martin Lindqvist och LKAB vd Jan Moström startar SSAB:s Hybrit:s nya pilotanläggning för framställning av fossilfri järnsvamp. Foto: Henrik Montgomery/TT

Ungefär 1,2 miljoner ton råstål ska produceras varje år, vilket motsvarar ungefär 25 procent av Sveriges produktion. Genom att ersätta dagens koldrivna masugnar med direktreduktionsugnar som använder vätgas räknar bolagen med att minska koldioxidutsläppen med 14,3 miljoner ton koldioxid under de första tio åren i drift.

Slagg från SSAB:s masugnar ska ersätta delar av cementen vid Peabs betongproduktion. Foto: Nicklas Thegerström

En ny anläggning ska byggas för direktreduktion i Gällivare, som får vätgas från 500 MW elektrolysörer. Två masugnar i Oxelösund ska ersättas av en ljusbågsugn.

I Stockholm hoppas el- och värmeproducenten Exergi kunna bygga en storskalig anläggning för att avskilja koldioxid från förbränning av biomassa. Planen är att koldioxiden sedan transporteras till Norge där den lagras under havsbottnen. På så sätt skulle anläggningen kunna skapa så kallade minusutsläpp.

Fabian Levihn, forskningschef på Stockholm Exergi inne i testanläggningen som kan avskilja 700 kilogram koldioxid om dagen. Men fullt utbyggd fångar den in lika mycket koldioxid som all Stockholms biltrafik släpper ut, och mer än inrikesflygandet årligen orsakar. Foto: Anders Wiklund/TT

Projektet kallas Beccs@sthlm och avsikten är att kunna minska utsläppen till atmosfären med cirka 7,8 miljoner ton koldioxid under de första tio åren.

– Beccs@sthlm var det enda bio-CCS-projektet som valdes ut av EU-kommissionen och vi ser detta som en bekräftelse på projektets kvalitet och betydelse och ser fram emot att få de sista detaljerna på plats, säger Anders Egelrud, vd på Stockholm Exergi, i ett pressmeddelande.

Investeringsbeslutet för avskiljningsanläggningen, som planeras vid biokraftvärmeverket KVV8, är ännu inte taget, utan ska tas i februari 2023. Själva avskiljningen ska vara i drift 2025.

Energibolaget Stockholm Exergi har uppfört en testanläggning för att utveckla och optimera Beccs. Foto: Stockholm Exergi

EU:s innovationsfond är ett av världens största finansieringsprogram för demonstration av innovativ teknik som bidrar till att minska koldioxidutsläppen. Fonden kommer att ge cirka 20 miljarder euro i stöd under 2020-2030.

I den första ansökningsomgången var det totalt 311 projekt som bad om medel. Ett företag som hade ansökt, men inte fick medel är norska Fortum Oslo Varme, rapporterar Teknisk Ukeblad. Bolaget planerar att avskilja koldioxid från sin avfallsförbränning i Oslo och gasen ska sedan lagras i den norska havsbottnen, men enligt Teknisk Ukeblad är projektet helt beroende av pengar från EU.

Här är de övriga projekten som får stöd från EU:s innovationsfond:

Ett projekt i Italien, Tango, ska utveckla en pilotlina för tillverkning av innovativa solceller i industriskala i Catania på Sicilien. Solcellsforskaren Marika Edoff vid Uppsala universitet gläds åt EU-pengarna till Italien.

– Det är väldigt kul att Europas solcellsindustri nystartar, säger hon.

Marika Edoff. Foto: Jörgen Appelgren

Tekniken handlar om dubbelsidiga monokristallina kiselsolceller med så kallade heteroövergångar (heterojunction på engelska). Det är en konstruktion där själva kiselskivan inte behöver utsättas för dopningsbehandlingar, vilket kan ge defekter. I stället läggs ett skikt av amorft kisel på båda sidor av kiselskivan.

– Det amorfa kiselmaterialet har högre bandgap och kan göras högdopat och tunt, vilket ger högre ström. Verkningsgraden för tekniken är nära 25 procent för celler, säger Marika Edoff.

Ett projekt i Finland, Sharc, innebär att ett raffinaderi i Porvoo ska ställa om från grå vätgas till grön och blå vätgas. Dels ska vätgas produceras med elektrolysörer som drivs av förnybar el (vilket ger grön vätgas), dels ska vätgas framställas genom ångreformering av naturgas där koldioxidutsläppen fångas in och lagras (så kallad blå vätgas).

Ett projekt i Belgien, Kairos-at-C, ska utveckla en komplett värdekedja för CCS, avskiljning och lagring av koldioxid. Transportinfrastruktur ska etableras i Antwerpens hamn och fartyg för skeppning av koldioxid i vätskefas ska byggas i projektet. Därefter ska koldioxiden lagras i Nordsjön, till exempel i vattnen utanför Norge, Nederländerna eller Storbritannien.

Ett projekt i Spanien, Ecoplanta, ska konvertera avfall som inte går att återvinna till metanol, som sedan kan användas som bränsle eller i kemi-industrin. 237 000 ton metanol per år ska produceras vid raffinaderiet nära Tarragona.

Ett projekt i nordvästra Frankrike, K6 Program, ska minska koldioxidutsläppen från en cementfabrik i Lumbres. Koldioxidutsläpp ska fångas in och dels lagras i Nordsjön, dels användas i betongprodukter. 8,1 miljoner ton koldioxid ska på så sätt undvikas under de första tio åren i drift. Projektet hoppas också att den närbelägna hamnen i Dunkirk ska utvecklas till en framtida knutpunkt för europeisk koldioxidtransport.

Även svenska Cementa har planer på att avskilja koldioxid från sin cementproduktion i Slite på Gotland för att sedan lagra den i berggrunden i Nordsjön, till exempel utanför Norges kust.

Drönarbild över Cementas fabrik i Slite, Gotland. Foto: Joakim Kroger

Men enligt hållbarhetschef Karin Comstedt Webb deltog inte företaget i den första ansökningsomgången till innovationsfonden.

– Nej, vårt omställningsprojekt ligger något eller några år tidigare i utvecklingsfas, så det blir relevant i kommande omgångar, säger hon.

Exakt hur mycket pengar som tilldelas varje enskilt projekt har EU inte presenterat. Specifika avtal ska tecknas med projektägarna under nästa år. Företaget Neste i Finland har dock gått ut med att bolaget förväntar sig 88 miljoner euro till vätgassatsningen på raffinaderiet i Porvoo.

Linda Nohrstedt

Mer om: Hybrit CCS

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt