Cementas satsning: Klimatneutral cementfabrik på Gotland

2021-06-02 10:59  

Världens första klimatneutrala cementfabrik ska byggas på Gotland. Heidelbergcement-koncernen, där svenska Cementa ingår, avser att utveckla fabriken i Slite för att kunna fånga in uppemot 1,8 miljoner ton koldioxid årligen – om elförsörjningen räcker till.

Ambitionen är att avskiljningsanläggningen i Slite ska gå igång 2030. En förutsättning är dock enligt koncernen att elförsörjningen kan tryggas. Satsningen innebär en femfaldig ökning av elbehovet och bedöms kräva en ny elförbindelse mellan Gotland och fastlandet.

– Vi har självklart en löpande dialog med energiministern och myndigheter. Jag upplever att man har god förståelse och ser sin roll men det är ganska skyndsamt, säger hållbarhetschefen Karin Comstedt Webb på en pressträff.

I dag släpper Slitefabriken ut 1,7 miljoner ton koldioxid varje år. 1,5 miljoner ton kommer från fossila källor, resten är biogena utsläpp. Anläggningen står för ungefär tre procent av Sveriges samlade utsläpp.

Cementa har länge haft koldioxidavskiljning i siktet för anläggningen i Slite. Ny Teknik har tidigare berättat om den förstudie som pågår för att avgöra vilken avskiljningsteknik som är bäst, samt hur logistik, transport och finansiering kan se ut.

Nu har Heidelbergcement bestämt i vilken omfattning koldioxid ska avskiljas.

– Det ska bli så att vi inte bara når klimatneutralitet utan också kan skapa en kolsänka genom den lösning vi vill bygga. Vi går emot en fullt ut klimatneutral cementfabrik som också har potential att skapa en kolsänka, säger Karin Comstedt Webb.

Norge bygger koldioxidhotell

En kolsänka är ett negativt nettobidrag av växthusgasutsläpp, så kallade minusutsläpp. Sådana kan till exempel skapas genom att fånga in och lagra koldioxid som uppstår vid förbränning av biomassa.

I Cementas fall räknar företaget med att andelen biobränslen i cementtillverkningen kommer att öka. På så sätt kan avskiljningen av koldioxid vid Slitefabriken även öka minusutsläppen.

Företaget planerar också att öka kapaciteten i cementtillverkningen framöver och har därför valt att lägga ribban för avskiljning något högre än dagens koldioxidutsläpp.

Norge håller på att bygga upp en hel värdekedja för storskalig avskiljning och lagring av koldioxid, det som kallas CCS, Carbon Capture and Storage. Tanken är att koldioxid ska avskiljas från olika fabriker och skeppas på båt till Norge där gasen sedan pumpas ner i ett lager under havsbottnen. På så sätt minskas mängden koldioxid som når atmosfären.

Koldioxiden är tänkt att transporteras med båt till en omlastningsstation där gasen mellanlagras. Foto: Multiconsult

CCS-lagret blir det första i världen som är öppet för andra länder och kommer alltså att fungera som ett slags koldioxidhotell. När Cementa nu satsar på koldioxidavskiljning är det just det norska lagret som ska användas.

Läs mer: De största utsläpparna vill lagra koldioxid

Hos Cementas norska systerbolag Norcem, i Brevik på den norska östkusten, testades fyra olika avskiljningstekniker i liten skala för några år sedan. Nu ska den norska anläggningen byggas ut så att hälften av fabrikens utsläpp, 400 000 ton koldioxid per år, kan avskiljas från rökgaserna. Bygget ska dra igång i januari 2021 med planen att avskiljning kan börja 2024.

Med hjälp av en enorm styrrigg, här ombord på ett fartyg, förbereddes provborrning i slutet av 2019. Foto: Northern Lights

Där är det en teknik med ammoniakderivat, så kallade aminer, som ska användas. Den innebär att rökgaserna bubblar genom en aminlösning där koldioxidmolekylerna fastnar och sedan kan sorteras ut.

– Vi har jättemycket erfarenheter därifrån, men vi kommer fullt ut att landa i ett teknikval i vår förstudie om något år. Men att det blir någon form av post combustion, där vi sorterar ut molekylerna från rökgaserna, står klart, säger Karin Comstedt Webb.

Exakt hur mycket avskiljningsanläggningen i Slite kommer att kosta är oklart. Avskiljningen som byggs hos norska Norcem beräknas landa på ungefär tre miljarder svenska kronor.

– Anläggningen på Gotland kommer att fånga in fyra gånger mer koldioxid, så det kommer att bli en större investering än i norska Brevik, säger Karin Comstedt Webb.

”Ganska bråttom”

Ännu saknas alltså flera viktiga pusselbitar för att Cementas klimatsatsning ska bli verklighet. Om tidplanen om 2030 ska gå i lås krävs att koncernen fattar ett investeringsbeslut 2026 eller 2027.

När behöver ni ett beslut om en ny elkabel till Gotland för att hålla er tidplan?

– Det är ganska bråttom med det. När vi tar ett investeringsbeslut måste vi veta att elen finns där 2030. Allt behöver kanske inte vara byggt och färdigt 2027 men gott och väl på väg, säger Karin Comstedt Webb.

Det finns också en osäkerhet rörande Cementas tillgång till råvaran till cement, kalkstenen. Företagets tillstånd för att bryta kalk på Gotland håller på att löpa ut och därför har en ny ansökan om fortsatt och utvidgad brytning till 2041 lämnats in.

Läs mer: Koldioxidsugen på Island blir störst i världen

Förra året fick bolaget tillstånd från den första instansen, mark- och miljödomstolen, men beslutet överklagades av flera privatpersoner och myndigheter. Kritiken handlar om att brytningen kan ha en negativ påverkan på vattenförsörjningen och intilliggande Natura 2000-områden.

Nästa instans, mark- och miljööverdomstolen, har ännu inte lämnat sitt beslut.

Hur kommer det sig att ni går ut med det här innan det är klart hur tillgången på kalk ser ut?

– Vi har helt enkelt väntat. Vi hade huvudförhandling i oktober i fjol och hade önskat att vi hade tillståndet på plats. Men vi står ganska trygga med att vi fick tillstånd i första instans och bygger egentligen vår framtidsplanering på det. Vi ser inte att vi kan vänta med den här typen av klimatsatsningar, säger Karin Comstedt Webb.

Majoriteten av koldioxidutsläppen från cementtillverkning uppstår när kalksten hettas upp till höga temperaturer. Då får kalkstenen också de sammanbindande egenskaper som behövs i betongtillverkningen.

Tre fjärdedelar av den cement som används för betongtillverkning i Sverige tillverkas i Slite.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt