ENERGI

Elsystemet drabbas av ”ankkurva” – så påverkar den svenska elkunder

Kraftledningar mot blå himmel
Ankkurvan är det nya heta på elmarknaden. Arkivbild.

Minuspriser mitt på dagen. Dyrt morgon och kväll. Kasten i elpriserna är ovanligt stora så här års. Orsaken är att alltmer tysk solel strömmar in i Sydsverige. Men överskottet ställer till problem.

Publicerad Uppdaterad

Det började så smått redan i fjol sommar. Under våren och försommaren har det nya fenomenet tilltagit – allt mer billig solel från kontinenten, främst Tyskland, strömmar in via kablar till Sydsverige.

Fenomenet har fått namnet ankkurva, eftersom kurvan för elpriset under en dag kan likna siluetten av en anka. Det är en liten topp på morgonen när elförbrukningen stiger (som ska föreställa ankans stjärt) och en sjunkande kurva under dagen när produktionen från solcellsparker ökar och elpriserna sjunker. Tidig kväll blir det en högre topp i kurvan när elpriserna ökar på grund av att solelsproduktionen går ned samtidigt som elförbrukningen stiger.

Det gör att elpriset många dagar hamnar på extremt låga nivåer, ofta på minussidan i sydligaste Sverige och smittar ofta längre norrut. Men på mornar och kvällar när solen står lägre på himlen och förbrukningen är som störst kan priset snabbt i stället sticka över en krona per kilowattimme (kWh).

Billigare än i fjol

Som exempel var det minuspriser på el mellan 11 och 16 på söndagen i hela landet. På kvällen kostade en kWh 1,30 kronor i Sydsverige.

Alltmer tysk solel har också pressat priserna totalt sett. Med bara några dagar kvar av maj ligger snittpriset i Sydsverige för månaden, elområde 4, på 45 öre/kWh, enligt elbörsen Nord Pool. Det är klart lägre än de 74 öre som gällde i maj i fjol. Liknande mönster, men på en lägre nivå, syns för resten av Sverige.

Problemet är att el inte kan sparas (förutom i batterier eller andra varianter som inte är utbyggda i någon större skala ännu) utan måste användas i samma sekund som den tillverkas. I värsta fall kan ett överskott, precis som ett underskott av el, slå ut eller skada systemet.

Risk med för mycket el

”Vi har ett nytt fenomen som vi redan har märkt av under våren. Det finns risk att det produceras mer el än planerat när solen skiner och det blåser mycket”, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät, i en artikel på myndighetens egna sajt.

Situationen som uppstått gör att Svenska kraftnät eftersöker fler producenter som vill, mot betalning, snabbt dra ner på sin elproduktion. Myndigheten har även frigjort resurser i kraftledningarna för stora flöden av el från syd till norr, alltså tvärtom mot hur det brukar vara.

”Detta har inte gjorts tidigare och markerar en tydlig trendförändring. Det är positivt att vi får in ny produktion, men vi måste kunna ta hand om den”, säger Pontus de Maré.