Energi
Bristande tillsyn av kärnkraftverk
Ringhals 3 och 4 är de två svenska tryckvattenreaktorer som ska vara i drift efter 2020. Foto: Björn Larsson Rosvall / TT
Tillsynen av svenska kärnkraftverk har brister, enligt Riksrevisionen. Anslag används inte och både planering och uppföljning haltar.
(Artikeln har uppdaterats)
Åtgärder utlovas både av ansvarig minister och Strålsäkerhetsmyndigheten.
Riksrevisionens granskning motiveras av skärpta säkerhetskrav på kärnkraften till följd av Fukushima-katastrofen 2011 och en ökad risk för terrorattacker och intrång. Av rapporten framgår att Strålsäkerhetssmyndigheten (SSM) inte fullt ut har använt de anslag man har fått.
Revisionen pekar även på bristande systematiska riskbedömningar i tillsynsarbetet och att SSM inte förmår redovisa och följa upp tillsynsarbetet tillräckligt.
Ansvaret delas av regeringen och SSM, enligt Riksrevisionens projektledare Annelie Jansson Westin.
– Regeringen har ju till uppgift att styra sina myndigheter och då kan man ju tänka att de ska se till att den tillsyn de har efterfrågat faktiskt utförs. Men samtidigt är det ju upp till SSM att när de har begärt mer medel faktiskt använda det.
Risken för att bristerna påverkat säkerheten i svenska kärnkraftverk ser miljöminister Karolina Skog (MP) som liten. Men den går inte helt att utesluta.
– Vid den första dragning vi har fått drar jag inte den typen av slutsatser. Men självklart ska vi analysera den här rapporten noga.
Hon utlovar bland annat ett förtydligat uppdrag till SSM i höstbudgeten.
– Vi kommer också lämna en rapport till riksdagen inom fyra månader, där vi redovisar vilka åtgärder som vi har vidtagit och som vi kommer att vidta.
Ministern har fullt förtroende för SSM och dess ledning och att hon delar myndighetens bild av att det har varit svårt att bedöma tillsynsbehoven på senare tid, med besluten om att stänga fyra av tio reaktorer och årets stora investeringsbeslut.
Michael Knochenhauer, chef för avdelningen för kärnkraftssäkerhet på SSM, anser att myndighetens tillsyn ger en god bild av status hos kärnkraftverken.
Fast det finns delar av kritiken han instämmer i och där utlovar han åtgärder. Det gäller bland annat att SSM under två år inte har använt sitt anslag fullt ut.
Det handlar dels om 2012, året efter Fukushima-katastrofen, där SSM fick 15 miljoner kronor mer än vad myndigheten hade begärt. Samma problem uppstod två år senare, när den statliga kraftkoncernen Vattenfall skrotade all planering av ny kärnkraft.
– Att vi inte använder tilldelade resurser fullt ut, det är ju en planerings- och uppföljningsfråga där vi kan få till en bättre ordning, säger Michael Knochenhauer.
Han håller även med om att det kan finnas brister i dokumentationen av hur SSM prioriterar sitt arbete och att redovisningen kan bli mer detaljerad och öppen.
Men när det gäller brister i systematiska riskbedömningar tror han att det handlar om att SSM inte förmått förklara för revisorerna hur arbetet går till, med inspektioner, granskningar, möten och informationsinsatser.
– Vi har sätt att prioritera vårt arbete.
