Test: Lexus RX 450hL – en bekväm storlastare

Komfortabel hybrid för de med fluktuerande transportbehov.
Vi har testat Lexus sjusitsiga suv RX450 hL – ett intressant alternativ i premiumsegmentet.

Lexus RX är sedan länge ett välkänt inslag i den större suvklassen och den har länge kunnat särskiljas på grund av sin grönkantade hybriddrivlina. Numera är man inte ensam om det – men där kommer nu L-modellen och ska ta en egen nisch. För även om Volvo XC90, Audi Q7 och BMW X5 finns med hybriddrivlina – så menar Lexus att RX450 hL är den enda som kombinerar självladdande drivlina med sju säten (XC90 T8 är en laddhybrid).

Utseendemässigt ser L-bilen rejält mycket större ut. Detta framförallt för att bakrutan rätats upp för att ge bättre huvudutrymme. Rent längdmässigt är bilen elva centimeter längre (totalt fem meter) än standardbilen. Precis som med den vanliga RX:en så sitter det en 3,5-liters V6:a under huven som tillsammans med en elmotor driver på framaxeln. Baktill sitter det ytterligare en elmotor – vilket ger fyrhjulsdrift samt en systemeffekt på 313 hästkrafter. Så på det stora hela är det inte mycket som särskiljer modellversionerna åt.

De extra centimetrarna där bak möjliggör att man får med sig ytterligare ett par passagerare. Som vuxen går det att klämma in sig, men det är inte allt för bekvämt. Och envisas de som är över 150 cm att sitta längst bak – så ger det följdproblem. Detta i form av att den andra sätesraden måste skjutas fram så pass mycket att det kompromissar utrymmet där.

Men att packa in barn längst bak är underbart, och andra radens skjutmån innebär att man utan problem kan få in exempelvis en bakåtvänd barnstol på ena sidan, och ändå få plats med två utan problem, eller fälla ena sidan och fortfarande få plats på den andra. Så mångsidigheten ökar.

I förarsätet är det trevligt att husera. Sätena är sköna och man får en rejält ombonad känsla. Komforten är enormt... amerikansk. Och det är absolut inget negativt. Utrymmet är väl tilltaget och ljudkomforten är toppklass. Instrumenteringen är traditionellt analog, men den ändrar utseende beroende på vilket körläge man väljer. När det kommer till infotainmentsystemet är även det en punkt där det inte är något större fel, men det känns inte alls i klass med den senaste generationens moderna system. Det tar även en hel del tillvänjning, särskilt den lilla joysticken som man ska försöka pricka in vad man är ute efter – ingen lätt uppgift om man samtidigt ska fokusera på att köra. Här har konkurrenterna avsevärt mycket högre användarvänlighet.

Väl ute på rull levererar dock Lexusen på löftet om att ge en komfortabel och luxuös resa. Drivlinan växlar mellan el- och fossildrift behagfullt och man känner att det alltid finns betryggande kraftresurser.

Till en början använder jag mina nättaste fötter för att försöka nå den påstådda förbrukningen på 0,6 liter/mil. Att ligga och snurra på el går bra under kortare sträckor och det är en fröjd. Det går att knappa in ett eldriftsläge, men anstränger man drivlinan så hoppar bensinmotorn in direkt. Det här är lite av baksidan av elhybriden. De som vill försäkra sig om att kunna köra längre på el får sikta in sig på laddhybridalternativen från konkurrenterna i klassen.

Efter att ha tröttnat på att försöka nå officiella förbrukningssiffran – testar vi på lite mer aggressiv körning med rejäla gaspådrag. Att man har en rejäl motor under huven märks, och det går snabbt att få upp farten. Men det blir även snabbt lite för dramatiskt om man försöker hasta i kurvor eller kryssa runt hinder. Bilen gungar och svänger som en Atlantångare och de kreatur som är hänvisade till sista sätesraden får upplevelsen av att skakas runt som mänskliga maracas.

Men även om man är ensam är det inte heller att förorda allt för livlig körning. Komfort-inriktningen har även priset att styrningen känns domnad. Att kräva både högsta komfort och sportiga vägegenskaper är för mycket begärt. För de som inte intresseras av att rödljustävla – levererar Lexus dock en raffinerad och trygg resa.

Så vem passar då bilen? Varannan-veckor familjer och de som skjutsar flera barn till aktiviteter är givna. Alltså de vars utrymmesbehov varierar – och som inte vill sitta fast i att köra runt med en minibuss hela tiden. Hög komfort och ökad mångsidighet kryddad med hybriddrivlinan är en fin kombination. Men det kostar på att få japanskbyggd lyx. Grundpriset ligger på 707 700 kronor, nästan 100 000 kronor över instegsversionen av RX (dock bara 35 000 kr över motsvarande utrustad). Jämför det med en XC90 som kostar 570 000 (med dieselmotor) som dock kostar 814 000 i laddhybridutförande. Audis alternativ är Q7 som med dieselmotor kostar 704 900 kr – den går inte att få som sjusitsig hybrid.

Fakta: Lexus RX450hL

Officiell förbrukning: 0,6 liter/mil
Förbrukning under test: 0,95 liter/mil
Koldioxidutsläpp: 138 g/km
Årsskatt: 6 001 kr
Förmånsvärde: från 8 275 kr/månad
Pris: 707 700 kr