Provkörning: Mercedes EQS SUV 580 – ”Komfortabel storlastare med lyxkant”

I en tid där allt fler vill vara premium, men ändå folkliga sticker Mercedes ut. De har sagt att de ska släppa det enklare och inrikta sig mer på lyx. Och på ett sätt är EQS Suv en galjonsfigur för just det här tänkandet.

Den enorma bilen är extra allt och om man inte tycker att inträdesbiljetten på 1,5 miljoner signalerar lyx går det att tillvalskryssa sig till långt över två miljoner .

Men hur lyxig en bil än är, har den en grunduppgift att lösa. Så hur är då Mercedes EQS Suv att leva med? Ny Teknik har testat.

Design

Provkörning: Mercedes EQS 580 – ”Följsam och rapp i responsen”

När Mercedes lanserade EQC kallade jag designen för generisk och när EQS kom några år senare tyckte jag det såg ut som en lite trumpen tapir. Hur har tillverkaren då kombinerat vad jag tidigare ansett är generiskt (EQC) och fult (EQS)?

Faktum är att Mercedes har gjort det bra. I mitt tycke passar formerna bättre i EQS Suv, eller så är det bara jag som vant mig. Den är verkligen stor och i det här segmentet finns det egentligen ingen riktig konkurrent. BMW, Range Rover eller för den delen Audi har inga alternativ.

Öppna dörren och det är samma ”rymdskeppsupplevelse” som i EQS som möter en. Det är ljusramper som löper längs dörrarna och ovan/under vad som framstår som en stor skärm. Och just denna ”hyperscreen” är omöjlig att missa. Panelen sveper snudd på hela bilens bredd och i denna har man petat in tre skärmar.

Den vänstra innehåller förarinstrumenteringen, den i mitten är kartor och infotainment och till höger sitter en skärm för passageraren. Dessutom har bilen vi kör ytterligare två skärmar i baksätet – perfekt för att pacificera bråkiga barn.

Sätena är fantastiskt bekväma. Här får man, utöver god komfort, ventilation och massage om man vill. Det senare knådar även ändalykten om man så önskar

Provkörning: Mercedes EQC – ”Bättre än väntat”

Komforten hänger med även i baksätet. På ytterplatserna får man bra plats och sätena går att skjuta samt ryggvinkeländra. Men EQS går att få även sjusitsig och i sätena längst bak kan ytterligare ett par kampera. Man sitter faktiskt ganska skönt och trevligt nog finns det sätesvärme även längst bak

Med tredje bänkraden uppfälld är utrymmet längst bak ganska begränsat. Du får plats med några matkassar eller kabinväskor bredvid allt kablage (totalt 195 liter), men mycket mer än så handlar det inte om. Fäller man sätena bak öppnas det upp rejält med utrymme och då kan vi prata om att man får in en barnvagn eller semesterpackning.

Hur mycket kan man då packa. Vill de i andra sätesraden ha mycket benutrymme får man plats med 645 liter och om de inte behöver det går det att skjuta sätena framåt och då få in 800 liter.

Teknik

Provkörning: Mercedes EQB – ”En familjefraktare”

Grunden i suven är samma EVA-plattform som EQS och så är även de flesta komponenter. Det innebär att bilen har dubbla elaxlar där motorerna tillsammans ger 400 kW eller motsvarande 544 hästkrafter. Accelerationen är därefter och trots att det är en nära tre ton tung och över fem meter lång bil är 0-100 km/h en historia avklarad på 4,3 sekunder. Detta tack vare en snudd på lastbilsmässigt vridmoment på 858 Nm.

En stor anledning till bilens vikt är batteriet som är på 120 kWh brutto. Men det gör även att det under gynnsamma förhållanden ska gå att köra upp till 594 km på en laddning. Och det är ju klart, spelar man i lyxligan tarvar det rejäl räckvidd för att inte kunder ska behöva göra sig allt för stort omak med att ladda hela tiden.

Själva laddningen sker i upp till 11 kW via växelström eller upp till 200 kW medels likströmsladdning. Det behändiga plug&charge, att bilen kan sköta allt själv med kompatibla laddstationer är såklart med.

Vidare har EQS Suv ”självklart” luftfjädring och fyrhjulsstyrning. Det förstnämnda är för att ge förnäm komfort och det senare innebär att bakhjulen kan vinkeljusteras. I låga hastigheter ger de bättre manövrerbarhet och i höga hastigheter bidrar det till stabilitet.

På vägen

Provkörning: Mercedes framtidsbil imponerar

Att slå sig ned bakom ratten i en EQS Suv är enormt trevligt. Sätena är oerhört bekväma och känslan att man verkligen får något för pengarna börjar levereras direkt. Och så bär det av. Den stora suven rullar beskedligt iväg och när vi svänger ut från parkeringen gör sig bakhjulsstyrningen påmind direkt. För trots sina över fem meter i längd är bilen väldigt smidig. Förutom när man ska fickparkera. Ingen bakhjulsstyrning i världen kan motverka problemet att de flesta fickor inte är stora nog.

Komforten är i toppklass och upplevelsen är verkligen fin.

På de korta sträckorna märks det hur energitörstig EQS Suv är. Pendling och kortare ärenden sker till en förbrukning på 3,5-3,9 kWh/mil. För när du inte hinner förklimatisera bilen eldas elektroner vilt för att få upp värmen.

Något som dock uppskattas enormt är sätesvärmen och hur snabbt den får upp ångan. Herregud, den är behagligt varm snudd på efter att man lämnat kvarteret.

I Stockholms pendeltrafik är det verkligen härligt att sitta i en stor elsuv. Den höga positionen ger överblick, den tysta och effektstinna drivlinan gör att oavsett om man krypkör eller gör snabba filbyten är det enkelt. Komforten är i toppklass och upplevelsen är verkligen fin.

Provkörning: Mercedes EQA 250 – ”Märks att modellen bygger på gammal grund”

Men hur är det på de längre resorna? För att ta reda på de ställer vi siktet på en tur-retur-resa till Borlänge. Vid start har vi 70 procent i batteriet vilket ska räcka till mellan 304 och 390 kilometers körning. En ganska stor spännvidd där den övre rapporterade ”max-siffran” fortfarande ligger under det man skulle kunna räkna ut från det officiella WLTP-värdet.

Dock är det bara 230 km till Kupolen – då finns det ju ändå marginal.

Vi påbörjar rutten och inleder med infartstrafik för att ta oss tvärs igenom Stockholm för att sedan via Enköping rulla vidare mot kommunen med den sympatiska sloganen ”trevligt folk”.

Bilen rullar på strålande och bakom ratten är det en fröjd att sitta på långkörning.

Men det är inte lika fröjdefullt att titta på förbrukningen. Takten man äter kWh går snabbare än tillryggalagda km.

Den marginal på mellan 74 och 160 km vi hade vid start blir mindre och mindre. I Enköping är den nere på 30, Sala 25 och i Hedemora säger bilen att vi når målet med endast 10 km kvar i batteriet. Det blir tight.

Några minuter senare rullar vi igenom Säter och nu säger bilen att vi ”sannolikt inte kommer nå vår destination”, för att sedan begränsa motoreffekten. Tack för det televerket.

Hela känslan blir som när man genomför en husrenovering. Den initiala kostnadsuppskattningen på 500 000 kr ryms i budget, men vart det lider sticker kostnaderna i väg – tills en dag så står det ett gäng hantverkare och säger: ”ojdå, det vart visst fel i beräkningen”.

Hemresan blir mycket mindre dramatisk utan räckviddsångest.

Men med avstängd klimatanläggning och eko-körläget mäktar vi med att ta oss i mål och kan rulla in till snabbladdaren med den goda marginalen av 12 km kvar i batteriet. Kanske inget man bör göra, men som i varje fall fungerade här.

En kort lunch och snudd 900 kronor i laddning senare vänder vi nosen mot Stockholm igen. Och med 100 procent i batteriet ska det inte vara några problem att ta sig hem.

Hemresan blir mycket mindre dramatisk utan räckviddsångest.

Det är väl på sin plats att säga att en femmeters-suv på tre ton inte är den man tar och kör rally med. Men även om det i grund och botten handlar om en komfortinriktad bjässe, är chassit så pass bra att man i varje fall har förtroende för bilen. Visst, den är oerhört tung att handskas med när det blir små snabba svängar och det rör sig mycket. Men styrningen är väl viktad och avvägd och tar man bort regenereringen helt är även tyngden i bromsarna förtroendeingivande. På tal om regenerering, om man ställer in på maximal regenerering kan bilen fånga in hela 290 kW.

Ekonomi och förbrukning

Mercedes har ju sagt att de ska släppa det enkla och gå mer mot lyx. Och ta en EQS Suv och det är verkligen en bil för miljonärer.

Modellinjen startar på runt 1,5 miljon, men den 580 vi kör har frånpriset hissat med ytterligare 300 000 kr. Lägg till extravalen och hokus pokus har vi lagt 2-miljonersstrecket bakom oss. Det här är alltså en bil som kostar mer än vad en genomsnittlig villa i Blekinge kostar.

Som så många andra elbilar med stora batterier är korta resor vintertid en riktig bane för prestandan. Om man inte förvärmer går det åt enorm energi att få upp kupé samt batteripack i temperatur – och det avspeglas i förbrukningen. Att vi på ett typiskt pendlingsavstånd kunde snitta snudd på fyra kWh/mil är, milt sagt, väldigt törstigt.

Men på längre resor så blir det inte så illa. Vår snudd på femtiomilatripp skedde till en genomsnittlig förbrukning av 2,6 kWh/mil. Visst, det är bra mycket mer än många andra – men med tanke på hur stor bilen är och att det kördes sätesvärme, massage och flertalet andra funktioner och det är inte allt för illa.

Summerat

Mercedes ser sig själv som högst upp i hackordningen och då får det kosta. Vilket det verkligen gör. EQS Suv är inte en bil för massorna, det är ett köp bara de absolut rikaste överväger.

För de lite dryga två miljoner bilen vi körde kostade får man dock en underbart komfortabel storlastare med rejäl lyxkant.

Jag klagar över förbrukningen tur/retur Borlänge, men kan säga att jag stortrivdes varje km i förarsätet!