Elbilar

Laddhybrider avslöjas som törstiga och skitiga

Foto: Ralf Roletschek

Fraunhoferinstitutet har jämfört laddhybriders faktiska bränsleförbrukning och utsläpp med de angivna värdena. Studien visar att verklighetens nivåer är väldigt mycket högre.

Publicerad

Trendmässigt har laddhybriderna blivit omkörda av de rena elbilarna i Europa, om än med en liten marginal – det visar the Electric Car Report. Men många vill fortfarande att batterierna ska ha uppbackning av en förbränningsmotor

Under den första halvan av 2020 stod laddhybrider för 3,5 procent av nybilsregistreringarna i Europa – men är biltypen ett smart miljöval? Efter rapporten från Fraunhofer Institute for Systems and Innovation Research (ISI) är svaret nej.

Institutet konstaterar att laddhybridernas kapacitet för att sänka utsläppen är starkt beroende av hur de körs. För att få en uppskattning av bilarnas sanna bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp har ISI tillsammans med International Council on Clean Transportation (ICCT) granskat data från 100 000 laddhybrider. Uppgifterna har lämnats av ägare och chefer för bilflottor i Europa, Nordamerika och Kina.

Den slutsats som ISI drar är att skillnaden mellan de angivna siffrorna för förbrukning och utsläpp kontra de verkliga resultaten är väldigt mycket större för laddhybrider jämfört med skillnaden för konventionella bilar med en förbränningsmotor.

Studiens huvudförfattare Patrick Plötz konstaterar att exempelvis en tysk privatförare som kör laddhybrid i snitt har en bränsleförbrukning och utsläppsvärden som är mer än dubbelt så höga som de officiellt angivna siffrorna. Och för tjänstebilar kan avvikelsen vara fyra gånger större än de angivna siffrorna.

Laddhybrider rullar för lite på el

En stark faktor bakom gapet är att plug-in hybriderna ofta laddas med allt för stora mellanrum – de tyska förarna gör det exempelvis bara under tre av fyra dagar, och för tjänstebilar handlar det om varannan dag. I snitt rullar privatförarens laddhybrid bara 37 procent av sin körsträcka i elektrifierat tillstånd. Åter är tjänstebilsförarna ännu sämre med 20 procent av körsträckan.

Med utgångspunkt från analysen riktar Fraunhoferinstitutet och ICCT rekommendationen till Europakommissionen att de dels ska uppdatera testproceduren för laddhybrider, och styrmedel kring koldioxid bör bara riktas till nya exemplar som bevisligen körs med en hög andel el.

En lösning kan vara att göra bilarnas förbränningsmotorer effektsvagare, men ett uppenbart problem är att laddhybrider behöver få en längre räckvidd vid ren batteridrift. ISI och ICCT tänker sig en kapacitet på nio mil snarare än de cirka fem mil som är brukligt i dag. Till detta vill de även se att myndigheterna bidrar till att göra det billigt för bilägarna att installera säker laddning hemma.