Världens värsta buggar

2005-11-29 23:00  

Vilken är historiens värsta datorbugg? Räknat i orsakade dödsfall är nog en missilolycka under Gulfkriget 1991 värst. Men den dyraste buggen är den så kallade Millenniebuggen. Frågan är om det egentligen var en bugg?

I stort sett vartenda datorprogram innehåller buggar. Men det är först när de orsakar problem eller utgör säkerhetsrisker som buggarna uppmärksammas.

Och det finns några verkligt spektakulära buggar i datorhistorien.

Tidningen Wired har listat de tio buggar som den anser vara värst. Men tidningen rangordnar inte buggarna. För det vore väl lite cyniskt att varva buggar som bara orsakar irritation eller ekonomisk skada med sådana som dödat människor?

En bugg från Wireds lista som orsakat mycket lidande är Therac-25-buggen.

Therac-25 är en kanadensisk utrustning för strålbehandling av cancer som orsakade minst fem dödsolyckor i mitten av 1980-talet. Buggen "Race Condition" gjorde att ett enkelt inmatningsfel vid behandlingen fick maskinen att leverera dödliga stråldoser.

Patriotbuggen, som inte finns med på Wireds lista, dödade 28 amerikanska militärer under Gulfkriget 1991. Missilen MIM-104 Patriot träffade en soldatbarack i stället för en fientlig robot. Orsaken var en bugg i styrdatorns klocka som resulterade i en felaktig positionsbestämning på 600 meter.

Enligt Wired är det emellertid ovanligt att datorbuggar orsakar direkta dödsolyckor. Men de kan resultera i stora ekonomiska förluster.

Alldeles nyligen fick exempelvis Toyota återkalla 160 000 personbilar efter upptäckta motorfel och trassel med varningsljusen. Allt berodde på en bugg i bildatorns inbäddade kod.

Flera av de värsta datorbuggarna anknyter till olika rymdprojekt. När den europeiska bärraketen Ariane 5 strax efter start exploderade 1996 berodde det på en datorkrasch. Programvaran som hämtats från föregångaren Ariane 4 tog inte hänsyn till den nya raketens större dragkraft och orsakade en "overflow" där en buffer matades med mer data än vad den var skapad för att innehålla.

Planerade datorbuggar

Men datorbuggar är inte alltid olycksfall. De kan vara medvetet planterade.

Wired berättar om en gigantisk gasexplosion i Sovjet 1982. Amerikanska CIA hade uppdagat ett hemligt projekt där Sovjet försökte komma över känslig amerikansk teknik. Den skulle användas i ett datorsystem för att kontrollera de transsibiriska gasledningarna. CIA planterade då en bugg i utrustningen som kraschade och resulterade i den kraftigaste icke-nukleära explosionen som världen skådat.

En känd bugg som Wired listar är räknefelet i Intels Pentiumprocessor från 1993. Under vissa förhållanden kunde division av flyttal ge ett svar som var aningen fel. Detta påverkade ytterst få användare men Intel tvingades erbjuda byte av processorn till alla som så önskade. Detta kostade företaget flera miljarder kronor.

Panik kring millennieskiftet

Men den mest kända av alla datorbuggar listas inte av Wired. Det är den så kallade Millenniebuggen som orsakade panikstämning och farhågor om allt från havererade telenät till flygplanskrascher och härdsmältor i kärnkraftverken.

Anledningen var upptäckten av att många, främst äldre, datorsystem bara läste årtal med två siffror. Vid millennieskiftet skulle då datorerna ge helt fel tidsangivelser då de trodde att det blev år 1900 i stället för 2000.

För att förebygga detta satsades bara i Sverige 25 miljarder kronor på omprogrammering och byte till nya datorer.

Men när klockorna slog tolv under 1900-talets sista natt hände i stort sett ingenting någonstans i hela världen. Till en del berodde det på alla ansträngningar att åtgärda datumfelet. Men förmodligen var de befarade riskerna alldeles för hausade.

Att buggen fanns berodde mycket på att de som en gång programmerade inte trodde att deras skapelser skulle överleva ända fram till millennieskiftet.

Frågan är om det kan kallas en bugg?

Jan Melin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt