Programmering på schemat: ”Ett hafsverk”

2016-06-03 06:00 Marie Alpman  

Alla elever i grundskolan ska lära sig att programmera. I Skolverkets förslag till ny läroplan införs programmering i ämnena matematik och teknik. Men många frågar sig hur lärarna ska klara den nya uppgiften.

I höstas fick Skolverket ett uppdrag från regeringen att ta fram en ny it-strategi för skolan. I uppdraget ingick att lämna förslag till förändringar i läro- och kursplaner som innebär att programmering införs i den svenska skolan.

Enligt förslaget, som just varit ute på remiss, blir programmering inget eget ämne utan bakas in i matematik och teknik. I matematiken handlar det om att skapa algoritmer och lösa matematiska problem med hjälp av programmering. I teknikämnet ska eleverna på högstadiet ha kommit så långt att de kan styra och reglera egna konstruktioner med hjälp av programmering.

– Det är viktigt att svenska elever inte missar det här med programmering. I dag bygger det på att det finns eldsjälar på vissa skolor, säger Olof Andersson, undervisningsråd på Skolverket.

Av remissvaren framgår att de flesta är positiva till att skolan hänger med i den digitala utvecklingen och att eleverna lär sig mer om hur datorer fungerar. Däremot menar många att införandet går för snabbt.

Per Berggren, lärare i matematik, teknik och no i årskurs 4–9 och ordförande för Sveriges matematiklärarförening, kallar förslaget ”ett hafsverk”.

– Man trycker in programmering som ett centralt innehåll utan att samtidigt ta bort något. Risken är att fokus hamnar på att hinna med alla moment i stället för att eleverna ska förstå innehållet.

Han pekar också på att det krävs stora utbildningsinsatser.

– Annars är risken att det blir som med mängdläran på 1970-talet. Det kommer direktiv uppifrån, men alla lärarna förstår inte innehållet och känner sig både otrygga och direkt motvilliga i att undervisa i de här momenten.

Även Lärarförbundet oroar sig över att lärarna inte kommer att hinna förbereda sig för att undervisa i programmering.

– Vi ser att tidsramen är för snäv. Det ställer stora krav både på att få fram hårdvara på skolorna och lärare med rätt kompetens. Redan i dag är det brist på behöriga lärare, framför allt i teknik men även i matematik, säger ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Tidigare granskningar av bland annat Skolinspektionen har visat att teknikämnet har en svag ställning på många skolor. Nivån är för låg, undervisningstiden varierar och det saknas undervisningsmaterial.

– Det är orimligt att göra så här omfattande förändringar utan att ge teknikämnet ett garanterat antal timmar, säger Torgny Martinsson, ansvarig för kompetensförsörjningsfrågor på arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen.

I dag klumpas teknik ihop med fysik, kemi och biologi i timplanen och tillsammans har dessa ämnen 800 timmar i grundskolan.

– Vi anser att teknikämnet behöver minst 250 timmar. Slöjd, som till viss del kan beskrivas som teknik för det gamla bondesamhället, har som jämförelse 330 timmar, säger Torgny Martinsson.

Flera andra länder har redan programmering på schemat. I Storbritannien infördes det för tre år sedan och från och med i höst ingår programmering i kursplanerna för matematik och slöjd i Finland.

Den 30 juni ska förslaget till ny läroplan lämnas till regeringen.  När den kan börja gälla är ännu inte klart.

 

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!

Marie Alpman

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Senaste inom

Debatt

SPONSRAT INNEHÅLL

ANNONS