Common Business-Oriented Language förkortades av författarna till COBOL. Det utvecklades för att bli ett modernt programmeringsspråk för de senaste maskinerna, mest avsett för administration. De inblandade, till exempel IBM och Burroughs Corporation, trodde knappast att det femtio år senare fortfarande skulle vara ett av världens mest använda språk.
Visserligen pågår fortfarande systemutveckling i Cobol, men användning har här en lite annan betydelse. I vårt dagliga möte med datorer ligger nämligen Cobol någonstans i botten, stilla arbetande år efter år. Trafikljus, mobilnät, bankomater, affärssystem, tågväxlar och mycket annat vilar på uråldrig programvara skriven i just Cobol. Det blev språkets styrka: programmen fungerar. De ersätts gradvis av program i modernare språk, men det tar tid.
Å andra sidan är Cobol inte smidigt. Det är pladdrigt, på det sättet att programmen blir mycket stora i jämförelse med vad de kan göra.
Micro Focus är ett av företagen som fortfarande specialiserar sig på programmeringsspråket. De beräknar att fler anrop hanteras av Cobol-program än Google har dagliga sökningar, en möjligen orättvis jämförelse som ändå visar på skalan.
IBM har fortfarande utvecklarstöd för Cobol på sina stordatorer. Det har också kommit många revisioner av språket för att göra det relevant för nyare maskiner och teknik.
Den student som väger mellan olika programmeringsspråk ska kanske överväga att kasta in en bit Cobol. Det må ha skapats när far var ung och datorer var stora som lastbilar, men ändå rullar det på. År efter år.
Kommentarer
Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.
Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.