”Vi måste utbilda fler till järnvägen”

Vi behöver fler, inte minst fler med rätt utbildning och kompetens. Vi saknar både utbildningsplatser och en helhetssyn på järnvägens behov av arbetskraft. Unga människor från hela världen borde vara välkomna hit för att vi skall kunna klara inte bara alla projekt utan även generationsväxlingen.

Frågor som rör det svenska järnvägsnätet, dess nuläge och framtidssatsningar, debatteras i dag i en sällan skådad omfattning. Alla vill vi ha del av och utveckla ett hållbart transportsystem.

Beslut om stora investeringar och underhåll i järnväg ligger framför oss. Frågan är: har Sverige tillräckligt många, rätt utbildade, på olika nivåer för att kunna genomföra beslutade projekt för underhåll, drift och utbyggnad av järnvägssystemet nu och i framtiden?

Har vi tågförare och ombordpersonal i tillräcklig omfattning? Vi vet ju att det sker en snabb och omfattande expansion inom hela järnvägssystemet, inklusive tunnelbana och spårväg, både nu och under de närmaste åren. Men, kan vi då inte anlita utländska företag och specialister?

Bristen på kompetens är ett internationellt problem. Danmark och Norge ligger delvis före oss och är nu inne och rekryterar branschfolk i Sverige samt lägger uppdrag hos svenska företag till sina projekt. Vi behöver åtminstone teknik- och ämneskunniga personer för att förvalta, upphandla och besluta om den svenska järnvägens utveckling.

En nationell samordning av kompetensfrågor, utbildning och forskning är nödvändig för att skapa en strategiskt inriktad järnvägskompetens. Ett samordnat utbildningsinitiativ kan ge stöd till de skolor som försörjer järnvägsbranschen med kompetens: personer som kan fatta beslut, utveckla, projektera, bygga, bli tågförare samt sköta daglig drift och underhåll av spårtrafiken.

Vi hävdar att ett bra forskningssystem är nödvändigt för att behålla Sveriges renommé som en framgångsrik järnvägsnation. Höjd kompetens bidrar till framgångar både inom landet och för vår exportindustri och skapar indirekt många nya jobb.

Det handlar också om att ordna praktikplatser, examensarbeten, traineeutbildningar och att erbjuda arbetslivserfarenhet för att kunna lära upp de kunniga specialister som behövs. Samordnad teknikutveckling, innovationer och framför allt långsiktig forskning är nödvändig för att vi skall kunna utveckla vår järnväg maximalt.

Vi behöver ett järnvägssystem i balans. Det fanns en tid då all utbildning genomfördes inom dåvarande SJ. Sedan dess har vi sett tillkomsten av Banverket och senare Trafikverket. I dag har utbildningsansvaret i stort sett överlåtits åt marknaden.

Per Olofsson, ordförande SRSF.

Christel Wiman, Tågoperatörerna.

Anders Lindahl, KTH Järnvägsgruppen,

Klas Wåhlberg, Bombardier.

Lars Redtzer, Sveriges Byggindustrier.

Joakim Stenqvist, Infraservice Scandinavian

Ett seminarium i Nässjö den 14 april 2014 handlar om:

Hur bygger vi framtidens järnväg med rätt kompetens?