”Vi måste uppgradera synen på kompetens”

I sin artikel ”Högskolan måste rusta för digitalt arbetsliv” (Ny Teknik 21/3) argumenterar professor Gunnar Karlsson på ett mycket bra sätt för behovet av kontinuerlig kompetensutveckling. Kompetens som inte uppgraderas och uppdateras blir till slut irrelevant.

Jag vill gå ett steg vidare. I många fall handlar det till och med om rena ”kompetensskiften”. Detta var högaktuellt förra året då Sony och Ericsson varslade 4 000 medarbetare. Våra lärosäten måste få en roll i detta livslånga lärande. En ökad inblandning av yrkeserfarna personer bland unga studenter vore dessutom en extra bonus för utbildningens kvalitet.

Jag vill dock bredda perspektivet. Det är minst lika angeläget att arbetsgivare och rekryterare bättre förstår vad en viss utbildning, eller arbetslivserfarenhet, kan användas till utöver det som står skrivet i klartext i ett CV.

Specialistkompetenser är nödvändiga, men jag menar att rekryterare och arbetsgivare tenderar att övervärdera behovet av sådana erfarenheter även när det inte är nödvändigt. Det visar sig redan i dag, då många arbetsgivare uttrycker bekymmer med att finna rätt kompetens vid rekryteringar.

I framtiden måste vi räkna med att byta arbetsuppgifter mycket oftare. Att branscher förändras fort innebär att man under sin karriär bör räkna med större kursändringar än vad man behövt hittills. För att tydliggöra detta driver Sveriges Ingenjörer två projekt.

Ingenjörer är användbara inom många fler områden än vad man kanske tror. Inom ramen för projektet Idélandet Sverige visar ingenjörerna upp sig från sin mest innovativa sida då de tar sig an samhällsutmaningar som ofta ligger en bra bit utanför deras ordinarie yrkesområde, allt ifrån hälso- och sjukvårdens utmaningar till energiomställningen. I detta anlägger de ett ingenjörsperspektiv och utgår från möjligheterna att finna tekniska lösningar och hjälpmedel.

I projektet Den första ingenjören visar vi hur små och mellanstora företag kan öka omsättning, vinst och antal anställda i mycket högre grad efter att de rekryterat sin första ingenjör. Jämförelsen har dels gjorts i relation till deras tidigare utveckling och i relation till en kontrollgrupp med företag utan ingenjörer.

I en nära framtid där teknisk utveckling med all sannolikhet ökar i hastighet snarare än saktar in, behöver vi alla förstå kompetens på nyare och mer flexibla sätt.

Vetenskaplig metod och analys ger en stabil och långvarig grund som står sig länge – men sedan måste arbetsgivarna ta ansvar för kontinuerlig uppgradering och uppdatering av nödvändiga kompetenser.

Peter Larsson, samhällspolitisk direktör Sveriges Ingenjörer