Opinion
”Högskolan måste rusta för digitalt arbetsliv”
DEBATT. Hur relevant kommer en teknisk utbildning vara om tio, tjugo år? Skolan är anpassad för ett samhälle som utvecklas långsamt, inte för vårt som digitaliseras i snabb takt, skriver Gunnar Karlsson, professor KTH.
Det pågår en stor omställning av samhället med digitaliseringen och globaliseringen som främsta drivkrafter. Omställningen beror på att arbetsuppgifter löpande automatiseras samtidigt som nya tillkommer.
För att fullt ut utnyttja digitaliseringens möjligheter måste vi i grunden reformera de delar av samhället som är gjorda för en annan tid. Det är inte konstigare än att vi runt mitten av 1800-talet ersatte skråväsendet med näringsfrihet, reformerade förvaltningssystemet, införde folkskolan och skapade lagar och regler som underlättade för nya industriföretag snarare än hindrade dem.
Digital Utmaning är en tankesmedja som arbetar genom att grupper med kunniga personer genomför en serie möten med ett specifikt tema, en process kallad rådslag. Ett nyligen avslutat rådslag har handlat om de nya jobben och identifierat det livslånga lärandet och förmågan till omställning som en av de viktigaste frågorna för den svenska arbetsmarknaden. Därför handlar det nu pågående rådslaget om utbildning och omställning.
Vi har funnit en rad intressanta problem. Unga tillbringar minst 16 år i skolan och högskolan innan de börjar yrkeslivet. Under studieåren förväntas man studera på heltid, bo trångt och sakna inkomst för att därefter gå ut i arbetslivet med de kunskaper man förvärvat.
Ett sådant system är anpassat för ett samhälle som utvecklas långsamt, där förvärvad kunskap kan användas under en 40-årig yrkeskarriär. Men hur relevant kommer teknisk kunskap förvärvad i dag att vara om tio, tjugo år? Med stor säkerhet kommer vi att gå igenom en rad tekniska paradigmskiften det närmaste decenniet som skapar stora behov av omställning.
Hur erbjuds möjlighet för kompetensutveckling när den behövs och inte först då det blivit försent? Det finns bra system i dag för att ta hand om anställda som fått avsked, men sämre system för att hindra att det behöver ske. Omställning måste ske i tid!
Och kopplat till detta, hur vi bör finansiera högre utbildning för yrkesverksamma vuxna? Det finns två delar: dels hur den studerande ska försörja sig och dels hur man ska betala för utbildningen. Det är inte självklart att arbetsgivaren ska betala lön under en utbildning, speciellt som den kan vara inriktad på att komma vidare till annat jobb och kanske annan arbetsgivare. Samtidigt har vi för låg sparförmåga för att själva individuellt kunna bekosta tiden för studier.
Det finns många förslag på kompetenskonton och liknande och nu är det dags att realisera ett eller flera av dem. Vad gäller utbildningskostnaden ser vi att högskolan inte förmår att klara de utbildningsbehov som uppstår. Därför behövs någon form av ersättning som kan användas till valfri utbildningsanordnare, det vill säga en högskolepeng och en friskolereform.
Digitaliseringen ställer nya krav på samhället som vi måste rusta oss för att möta. Låt oss diskutera ett helt nytt system för högre utbildning, anpassat för ett arbetsliv där många av oss kommer att vara yrkesverksamma långt upp i 70-årsåldern. Vi kommer att behöva vidareutbilda och omskola oss flera gånger. Hur organiserar och finansierar vi det?
Gunnar Karlsson, professor KTH
Leder rådslaget Utbildning och omställning inom Digital Utmaning
Förändring i snabbt tempo
Tankesmedjan Digital Utmaning är en del av IT&Telekomföretagens opinionsbildande arbete och ska bland annat diskutera:
- Gamla jobb försvinner, nya jobb tillkommer – hur förbereder vi oss?
- Ändrar digitaliseringen på uppdelningen konsument - producent?
- Ställer digitaliseringen nya krav på arbetsrätt?
- Hur säkrar vi de it-system vi blir alltmer beroende av?