DEBATT
”Sverige måste satsa på vindkraft och vätgas – riskerar gå miste om nya industrier”
DEBATT. Sverige lever i föreställningen att vi leder den globala klimatomställningen. Sanningen är dock att vi blivit förbisprungna för länge sedan. Stora satsningar på elektrobränslen riskerar att hamna i andra länder, skriver företrädare för energi- och kemiindustrin.
Annons
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
Sverige måste kraftigt agera kraftigt för att överhuvudtaget ha chans att nosa på förstaplatsen i det omställningsrace som pågår. Förutom en offensiv klimat- och näringspolitik, handlar det om att möjliggöra mer förnybar kraftproduktion, tillräcklig kapacitet i elnätet, och ett konkurrenskraftigt investeringsklimat för grön och möjliggörande teknik så som vätgas.
Elektrobränslen har en enorm potential att ersätta fossila bränslen inom industrin och transportsektorn. För tillverkningen behövs stora mängder förnybar kraft som kan omvandlas till grön vätgas. Vätgasen används sedan som råvara in i en kemisk process för framställning av elektrobränslen tillsammans med infångad så kallad grön koldioxid i storskaliga processer. Slutprodukten är ett flytande drivmedel som kan användas inhemskt eller exporteras inom EU.
EU har satt upp ambitiösa mål att få ner utsläppen inom sektorer som är svåra att elektrifiera inom ”Fit-for-55”-paketet. Från och med 2030 behöver flyg- och sjöfarten blanda in elektrobränslen i alla transporter som sker inom EU, och produktionen av grön vätgas i unionen ska vara tio megaton år 2030.
Det finns goda exempel på initiativ som söker tillvarata potentialen och de initiativ som pågår på EU-nivå. Skyborn och Lhyfe har kommit långt i projekterandet av en av dessa anläggningar för tillverkning av flytande drivmedel utanför Söderhamn – SoutH2port.
För att aktörer ska våga satsa på att bygga produktion av vätgas i Sverige måste det finnas en politisk långsiktig ambition att vara ett föregångsland. Låt oss tillsammans fånga den stora potentialen.
Elen från den havsbaserade vindkraftparken Storgrundet kan bidra till produktion av grön vätgas som sedan blir råvara till elektrobränslen. Projektet skulle inom kort kunna ta offensiva steg mot realisering, men Svenska kraftnät har nyligen kommunicerat att anslutningen av vindkraftsparken kan ske först inom en tioårsperiod. Med de långa ledtiderna för elnätsanslutningar riskerar etableringen av produktion av elektrobränslen att gå till andra länder.
I Sverige råder ofta tanken att klimatomställningen från start helt och hållet ska bära sina egna kostnader. Samtidigt inför många länder stödsystem som en form av riskdelning, där ny teknik så som vätgasproduktion ges en behövlig ekonomisk skjuts innan den så småningom kommer upp i kommersiell skala.
Annons
På sikt generar den nya tekniken exportintäkter och konkurrensfördelar genom att attrahera etableringar av nya företag och industrier.
Platserna som lämpar sig för tillverkning av elektrobränslen är ofta i de norra delarna av Sverige där det finns tillgång till förnybar el, infångad koldioxid och hamn. Dessa industrier skapar många arbetstillfällen, både på kort- och lång sikt, och kommer stå starka i kommande konjunktursvängningar.
Sverige har goda förutsättningar att göra vätgas och elektrobränslen till nästa stora exportindustri. För att komma dit behöver vi se satsningar inom följande områden:
• Påskynda nätutbyggnaden och anslutningen av havsbaserad vind genom att samplanera nätutbyggnaden med den förväntade tillkommande energiproduktionen och användningen.
• Sätt nationella mål för hur stor produktion av grön vätgas Sverige ska kunna leverera, utifrån de tio megaton som EU har satt upp för 2030. Energimyndigheten har fått samordningsansvaret för grön vätgas och bör sätta ett ambitiöst mål vid slutredovisningen 2024.
• Inför ett nationellt finansiellt stöd öronmärkt för produktion av grön vätgas för att möta det mål som sätts upp nationellt. I dag finns Klimatklivet, vars utformning inte alltid lämpar sig för stora investeringar som vätgasproduktion. Inspiration kan hämtas från exempelvis Danmark och Nederländerna.
För att aktörer ska våga
satsa på att bygga produktion av vätgas i Sverige måste det finnas en politisk långsiktig
ambition att vara ett föregångsland. Låt oss tillsammans fånga den stora
potentialen.
Sara Wihlborg, country manager, Lhyfe
Niclas Broman, managing director, Skyborn
Renewables Sweden AB
Nils Hannerz, näringspolitisk chef, IKEM
Björn Aronsson, vd, Vätgas
Sverige
