DEBATT
”Sverige måste satsa på vindkraft och vätgas – riskerar gå miste om nya industrier”
Havsbaserad vindkraftspark i Nederländerna.
Skyborn Renewables
DEBATT. Sverige lever i föreställningen att vi leder den globala klimatomställningen. Sanningen är dock att vi blivit förbisprungna för länge sedan. Stora satsningar på elektrobränslen riskerar att hamna i andra länder, skriver företrädare för energi- och kemiindustrin.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
Sverige måste kraftigt
agera kraftigt för att överhuvudtaget ha chans att nosa på förstaplatsen i det omställningsrace
som pågår. Förutom en offensiv klimat- och näringspolitik, handlar det om att
möjliggöra mer förnybar kraftproduktion, tillräcklig kapacitet i elnätet, och ett
konkurrenskraftigt investeringsklimat för grön och möjliggörande teknik så som
vätgas.
Elektrobränslen har en
enorm potential att ersätta fossila bränslen inom industrin och
transportsektorn. För tillverkningen behövs stora mängder förnybar kraft som
kan omvandlas till grön vätgas. Vätgasen används sedan som råvara in i en
kemisk process för framställning av elektrobränslen tillsammans med infångad så
kallad grön koldioxid i storskaliga processer. Slutprodukten är ett flytande
drivmedel som kan användas inhemskt eller exporteras inom EU.
EU har satt upp ambitiösa
mål att få ner utsläppen inom sektorer som är svåra att elektrifiera inom ”Fit-for-55”-paketet.
Från och med 2030 behöver flyg- och sjöfarten blanda in elektrobränslen i alla
transporter som sker inom EU, och produktionen av grön vätgas i unionen ska
vara tio megaton år 2030.
Det finns goda exempel på
initiativ som söker tillvarata potentialen och de initiativ som pågår på
EU-nivå. Skyborn och Lhyfe har kommit långt i projekterandet av en av dessa
anläggningar för tillverkning av flytande drivmedel utanför Söderhamn – SoutH2port.
För att aktörer ska våga satsa på att bygga produktion av vätgas i Sverige måste det finnas en politisk långsiktig ambition att vara ett föregångsland. Låt oss tillsammans fånga den stora potentialen.
Elen från den havsbaserade vindkraftparken Storgrundet kan bidra
till produktion av grön vätgas som sedan blir råvara till elektrobränslen. Projektet
skulle inom kort kunna ta offensiva steg mot realisering, men Svenska kraftnät har
nyligen kommunicerat att anslutningen av vindkraftsparken kan ske först inom en
tioårsperiod. Med de långa ledtiderna för elnätsanslutningar riskerar
etableringen av produktion av elektrobränslen att gå till andra länder.
I Sverige råder ofta
tanken att klimatomställningen från start helt och hållet ska bära sina egna
kostnader. Samtidigt inför många länder stödsystem som en form av riskdelning, där
ny teknik så som vätgasproduktion ges en behövlig ekonomisk skjuts innan den så
småningom kommer upp i kommersiell skala.
På sikt generar den nya tekniken
exportintäkter och konkurrensfördelar genom att attrahera etableringar av nya
företag och industrier.
Platserna som lämpar sig
för tillverkning av elektrobränslen är ofta i de norra delarna av Sverige där
det finns tillgång till förnybar el, infångad koldioxid och hamn. Dessa industrier
skapar många arbetstillfällen, både på kort- och lång sikt, och kommer stå
starka i kommande konjunktursvängningar.
Sverige har goda
förutsättningar att göra vätgas och elektrobränslen till nästa stora
exportindustri. För att komma dit behöver vi se satsningar inom följande
områden:
• Påskynda
nätutbyggnaden och anslutningen av havsbaserad vind genom att samplanera nätutbyggnaden med den
förväntade tillkommande energiproduktionen och användningen.
• Sätt nationella
mål för hur stor produktion av grön vätgas Sverige ska kunna leverera, utifrån de tio megaton som EU har satt upp för 2030.
Energimyndigheten har fått samordningsansvaret för grön vätgas och bör sätta
ett ambitiöst mål vid slutredovisningen 2024.
• Inför ett nationellt
finansiellt stöd öronmärkt för produktion av grön vätgas för att möta det mål
som sätts upp nationellt. I dag finns
Klimatklivet, vars utformning inte alltid lämpar sig för stora investeringar
som vätgasproduktion. Inspiration kan hämtas från exempelvis Danmark och
Nederländerna.
För att aktörer ska våga
satsa på att bygga produktion av vätgas i Sverige måste det finnas en politisk långsiktig
ambition att vara ett föregångsland. Låt oss tillsammans fånga den stora
potentialen.
Sara Wihlborg, country manager, Lhyfe
Niclas Broman, managing director, Skyborn
Renewables Sweden AB
Nils Hannerz, näringspolitisk chef, IKEM
Björn Aronsson, vd, Vätgas
Sverige
DELTA I DEBATTEN
Vill du skriva en debattartikel eller en replik?
Kontakta Ny Tekniks debattsida på debatt@nyteknik.se
Tänk på detta:
• Texten ska vara unik för Ny Teknik.
• Texten ska vara max 4 000 tecken inklusive mellanslag.
• Undvik förkortningar och utropstecken.
• Peka ut och beskriv ett problem eller en lösning, samt hur du eller ni vill lösa problemet eller ta vara på möjligheten.
• Var tydlig med vem du eller ni debatterar med och varför.
• Bifoga gärna porträttbild och ange fotobyline.