SSM: Reaktorsäkerheten på Ringhals var aldrig hotad
REPLIK. Vi följer ständigt läget på verken och om säkerheten inte uppfylls, kräver vi åtgärder och kan även stänga verksamheten. Reaktorsäkerheten var aldrig hotad vid Greenpeace aktion 2012 mot Ringhals och Forsmark, skriver Johan Anderberg och Christer Sandström på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
Det är Strålsäkerhetsmyndighetens uppdrag att ställa krav på strålsäkerheten och följa upp att de som driver kärnkraftverk uppfyller kraven och tar sitt ansvar för säkerheten.
Om våra säkerhetskrav inte uppfylls, ställer vi krav på åtgärder och kan även stänga ner verksamheten. Senast vi stängde ned en reaktor var den 6 december 2012, då vi beslutade att stoppa en reaktor i Oskarshamn eftersom OKG inte kunde visa att väsentliga säkerhetsfunktioner uppfyllde våra krav.
I en rapport till regeringen från oktober 2012 gör Strålsäkerhetsmyndigheten också bedömningen att säkerheten vid de svenska kärnkraftverken kan upprätthållas även under en längre tid än vad de ursprungligen konstruerades för. Detta förutsatt att kraftbolagen genomför ytterligare säkerhetsförbättringar och att de förstärker sina åtgärder för kontroll och underhåll av reaktorerna.
Reaktorsäkerheten var aldrig hotad när aktivister från Greenpeace i oktober 2012 genomförde en aktion mot Ringhals och Forsmark och dröjde sig kvar på verkens områden.
Strålsäkerhetsmyndighetens utredning visar att det fysiska skyddets funktion fungerade som avsett: anläggningen larmades och polis tillkallades. Vi ansåg dock att tillståndshavarna behövde förbättra sina rutiner över hur de hanterar denna typ av intrång, exempelvis när det gäller att lokalisera aktivister som tagit sig in på bevakat område.
Sedan dess har vi noterat att Forsmark, Ringhals och OKG har genomfört ett antal åtgärder för att höja säkerheten. Det handlar till exempel om ett utökat skyddsobjektsområde runt kärnkraftverket, vilket bland annat innebär att det går att göra fordonskontroller längre från kärnkraftverken och att skyddsvakterna har befogenheter att agera utanför själva anläggningen.
Annons
Vad gäller mer kvalificerade antagonistiska hot mot anläggningarna, har tillståndshavarna genomfört omfattande investeringar i ett förstärkt grundskydd sedan 2007, då Strålsäkerhetsmyndighetens (dåvarande SKI) reviderade föreskrifter för skyddet av kärntekniska anläggningar trädde i kraft.
Men då samhällets förmåga att skydda anläggningarna inte har utvecklats i motsvarande grad, föreslog Strålsäkerhetsmyndigheten tillsammans med Rikspolisstyrelsen, Säkerhetspolisen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Svenska kraftnät i januari 2012 regeringen ett antal åtgärder som bland annat innebar en ökad polisiär responsförmåga vid allvarliga hot.
• Texten ska vara max 4 000 tecken inklusive mellanslag.
• Undvik förkortningar och utropstecken.
• Peka ut och beskriv ett problem eller en lösning, samt hur du eller ni vill lösa problemet eller ta vara på möjligheten.
• Var tydlig med vem du eller ni debatterar med och varför.
• Bifoga gärna porträttbild och ange fotobyline.
Regeringen har tillsatt en utredare med uppdrag att till årsskiftet ta fram ett förslag som ska säkerställa att det finns ett starkt och ändamålsenligt skydd mot antagonistiska hot mot kärntekniska anläggningar.
Johan Anderberg, avdelningschef Strålsäkerhetsmyndigheten
