Professorn: Elpriset måste mångdubblas

Fyra energi- och klimatforskare har på Ny Tekniks uppdrag beräknat vilka prisökningar som kan bli nödvändiga för att klara klimatkonventionens tvågradersmål. Och vad utsläppspriserna får för följder på el- och bensinpriserna.

El kan då belastas med en extra kostnad som driver upp priset med mellan 30 öre och tre kronor per kWh, och en liter bensin kan komma att kosta mellan 20 och 25 kronor. En grundförutsättning är att prisökningarna på utsläpp genomförs globalt, till exempel genom en internationell och allomfattande handel med utsläppsrätter, där handelspriserna blir mångfalt högre än de nuvarande priserna i EU:s handelssystem.

Christian Azar, professor i fysisk resursteori vid Chalmers, tror att klimatmålen kan uppnås med en måttlig inledande prisnivå på utsläpp.

– Det viktiga är att systemet för prissättning blir globalt och trovärdigt och att man aviserar successiva höjningar av utsläppspriserna. Bara genom att undanröja alla subventioner som finns runt om i världen skulle man ta ett stort steg. Priserna på utsläpp måste dessutom kompletteras med stora satsningar på utveckling av energiteknik som kan klara avvecklingen av fossila bränslen och fossil elproduktion.

Tomas Kåberger, tidigare generaldirektör för Energimyndigheten, numera styrelseordförande i Japan Renewable Energy Foundation, har samma utgångspunkt som Christian Azar.

– Priset på solkraft sjunker snabbare än vad prognoserna visade för bara några år sedan, vilket medför att prisglappet mellan kolkraft och solkraft har minskat.

Christian Azar och Tomas Kåberger uppskattar den initiala prisökningen på en kWh el till cirka 30 öre.

Lars Zetterberg är doktor i internationell utsläppshandel och knuten till Svenska Miljöinstitutet, IVL. Han jämför med vad det skulle kosta att minska utsläppen från fossil elproduktion med CCS-teknik, alltså att fånga in och lagra koldioxid. CCS-teknik skulle löna sig om utsläppspriserna ligger på mellan 350 och 600 kronor per ton koldioxid, vilket motsvarar ett påslag på mellan 35 och 60 öre per kWh kolproducerad el.

– Eftersom energiomställningen förutsätter ökad handel och ökad kontinental överföringskapacitet av el jämnas geografiska prisskillnader ut. Även den skandinaviska marknaden, med låg andel fossil elproduktion, kommer att få ungefär samma prisökningar som resten av Europa.

Björn Karlsson, professor i energisystem vid Linköpings universitet, kommer fram till ett betydligt högre påslag på elpriset. Han utgår då från att utsläppspriset är det enda styrmedlet, och att marknaden själv får driva fram ny teknik och ny elproduktion från fossilfria energikällor.

– Då krävs en prisökning på upp till tre kronor per kWh. Det skulle driva fram en forcerad utbyggnad av solkraft, medföra kraftiga energibesparingar och en förtida avveckling av befintliga kolkraftverk.

Björn Karlsson och Lars Zetterberg räknar också på vad bensinen kan komma att kosta, eller skulle behöva kosta för att tillverkningen av fossildrivna fordon skulle avvecklas. De kommer fram till en prisnivå på mellan 20 och 25 kronor per liter bensin, orsakad av en hög prisnivå på fossila utsläpp.

– Jag tror att det måste inrättas någon form av separat handelssystem för transportsektorn, säger Lars ­Zetterberg. Transportsektorn måste belastas med relativt högre utsläppspriser för att det ska ske en genomgripande förändring. I annat fall riskerar man att transportsektorn konkurrerar ut industrin i kampen om utsläppsrätterna. Därför är en nivå på 25 kronor per liter bensin inget orimligt antagande.