”Oklart om bioenergin - vi känner oss lurade”

Förnybar energi är en prioriterad fråga i Sverige och EU. I dag ser vi att kombinationen av innovativa företagare, koldioxidskatt och offentliga satsningar på forskning och utveckling ger bra resultat i form av hållbara drivmedel från gröna resurser. De biodrivmedel som produceras i Sverige ger en stor klimatnytta och både teknik och volymer utvecklas positivt. Våra förhoppningar om att kunna bidra till en snabbare klimatomställning och samtidigt öka tillväxten och sysselsättningen runt om i hela landet är därför i grunden stora. Men politiken följer inte med.

I Sverige finns sedan länge skatter på koldioxid och energi som är högre på klimatfarliga fossila bränslen än på förnybar energi. Utan dessa skatter hade Sveriges klimatpåverkan varit mycket högre och systemet är ett viktigt miljöpolitiskt föredöme internationellt.

Biodrivmedel i form av exempelvis etanol, biodiesel och biogas var länge befriade från dessa skatter helt enkelt därför att samhällskostnaderna i form av miljöskador är klart lägre än från fossila bränslen – i Sverige minskar klimateffekten med mellan 50 och 95 procent med de biodrivmedel som dominerar på marknaden.

Denna skattedifferentiering är också avgörande för att möjliggöra en snabb utveckling av den förnybara energin i ett samhälle där olja och kol dominerar och subventioneras sedan många decennier. Men nu sätter politiken käppar i hjulet.

Med syfte att biodrivmedel – trots att de är mångfaldigt bättre ur miljöperspektiv – inte ska få bli billigare än bensin och diesel har den förra och nuvarande regeringen sedan 2013 höjt energiskatten för låginblandad etanol, samt låg- och höginblandad biodiesel (FAME) i flera steg. Inom kort höjs energiskatten även för höginblandad etanol. Dessutom har en rad andra styrmedel förändrats så att biodrivmedel missgynnas.

Den sammantagna effekten är ett svek mot bränsleproducenter, bränsleleverantörer, fordonstillverkare, transportföretag och bilköpare. Än värre är att biodrivmedel trängs tillbaka och fossila bränslen gynnas. Försäljningen av etanol (E85) har sjunkit stadigt och enligt statistik från branschorganisationen SPBI närmare halverades försäljningen för augusti i år jämfört med samma månad föregående år.

Det rimmar illa med toppmötet i Paris.

Som om det inte vore nog har regeringen precis nu fått riksdagens stöd för en lag som ytterligare ökar osäkerheten i branschen. I ett nytt krångelsystem för producenter av biodrivmedel, ska så kallade anläggningsbesked nu tas fram.

Inom branschen behöver vi redan redovisa ett så kallat hållbarhetsbesked, som säkerställer att vi producerar med hög klimatnytta och att våra råvaror exempelvis inte kommer från områden som är viktiga för den biologiska mångfalden. Vi har inga problem med att visa det.

Men det nya systemet med anläggningsbesked är inte bara administrativt krångligt, det kortsluter investeringsviljan i hela branschen. Besked får nämligen inte ges till nya anläggningar som använder många vanliga grödor i effektiva produktionssystem för förnybar energi. Och utan ett besked tvingas man betala samma energi- och koldioxidskatter som fossila bränslen. Då lär inte en krona investeras på området framöver.

Anledningen till den förra och nuvarande regeringens skattehöjningar för biodrivmedel är ett helt batteri av otidsenliga regler om bioenergi och statsstöd. EU-politiken straffar företag som gör biodrivmedel av grödor som också kan bli livsmedel, trots att det finns stora överskottsarealer som annars växer igen i Sverige, trots att det samhällsekonomiskt är synnerligen lönsamt att byta ut fossila drivmedel mot förnybara.

I dag motsvarar grödobaserade biodrivmedel cirka 60 procent av den totala användningen av biodrivmedel i Sverige. Odlingen av dessa ger viktiga inkomster till svenska bönder.

Vi vet att flera regeringar försökt få till stånd en ändring av regelverken men hittills har det inte lyckats och i dagsläget behövde regeringen därför be om ännu några års undantag. Men alla som driver företag vet att det inte går att göra investeringar utifrån kortsiktiga undantagsregler. Det gäller särskilt i energifrågan, där vikten av långsiktiga perspektiv är helt avgörande.

Den enda lösning vi har i sikte är att Sverige mobiliserar rejält. Om inte statsminister Stefan Löfven agerar snabbt och bestämt riskerar den svenska framgångssagan med bioenergi att ta allvarlig skada. Sverige går då också miste om den tillväxt, de jobb och de exportmöjligheter som dessa svenska företag genererar.

Dessbättre finns ett gyllene förhandlingsläge inom EU nu under klimattoppmötet i Paris, där EU har behov av att visa på framgångsrika exempel. Det land som bröstar sig för världens bästa klimatpolitik måste leva upp till den ambitionen på högsta politiska nivå.

Anna Brynås Vd, koncernchef Swedish Biogas International

Karin Varverud Vd Energifabriken AB

Lars Lind MD Perstorp BioProducts AB

John Askling Ordförande Cleantech Östergötland

Läs mer: