”Låt Sverige behålla undantaget för biodrivmedel”

Under det pågående klimatmötet, COP21, i Paris försöker världens länder enas om ett klimatavtal för att tillsammans begränsa den globala uppvärmningen och nå tvågradersmålet. För att minska utsläppen av växthusgaser och vinna kampen mot klockan krävs en global överenskommelse, men själva arbetet för att nå de mål som sätts på klimattoppmötet sker framför allt på nationell nivå.

För Sveriges del innebär det till stor del att sänka utsläppen från transporter. Närmare 90 procent av transportsektorn är fossilberoende och står i dag för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Det är inte svårt att räkna ut att det är här vi måste lägga fokus. Ska vi dra vårt strå till stacken måste Sverige ställa om till en hållbar fordonsflotta.

Ett effektivt verktyg på vägen dit är klimatstyrande skatter, något som vi tillämpat länge i Sverige. Vi har haft en princip sedan 1991 att endast fossil energi ska beskattas med koldioxidskatt. Den ordningen gör det billigare att använda förnybara drivmedel och dyrare att välja bensin eller diesel. Det är precis sådana ekonomiska incitament som behövs för att kunna genomföra en omställning till en hållbar fordonsflotta. Sverige har i detta avseende varit ett globalt föredöme.

EU-kommissionen är tyvärr inte inne på samma linje. Dess grundinställning är att detta är ett statsstöd som inte rimmar med EU:s regler om fri konkurrens, oavsett om konkurrensen kommer från fossila bränslen som motarbetar EU:s ambitioner på klimatområdet. Sverige har dock ett undantag, ett statsstödsgodkännande från EU, och har därför kunnat tillämpa skattenedsättning för klimateffektiva biodrivmedel.

Sveriges undantag från koldioxidskatt på förnybara drivmedel är nu hotat. Det nuvarande statsstödsgodkännandet löper ut vid årsskiftet. Sverige har ansökt om en förlängning, men trots att det bara är några veckor kvar har EU-kommissionen inte lämnat något besked om vad som gäller från 1 januari 2016. Här finns en kraftig låsning mellan Sveriges regering och EU-kommissionen. Osäkerheten om vad som gäller skapar redan problem, där stora investeringar i biodrivmedel uteblir i väntan på svar.

Sverige är relativt ensamt om att ha en marknad för höginblandade biodrivmedel, något vi ska vara stolta över och som bör utvecklas, inte bromsas. Om Sveriges förmåga att tillämpa klimatstyrande skatter försvinner kommer förnybara drivmedel få väldigt svårt att konkurrera mot den fossila energin.

Skulle EU-kommissionen landa i ett nej innebär det ett stort bakslag, dels för Sveriges klimatarbete i stort, dels för de näringar och företag vars verksamheter bygger på produktion och användning av biodrivmedel. Det är också ett bakslag för koldioxidskatten som sådan, som EU snarare borde stoltsera med i de globala klimatförhandlingarna gentemot andra aktörer.

Ett nej från EU-kommissionen skulle inte bara slå negativt på konsumentsidan. Ett sådant besked skulle också kraftigt sänka incitamenten för nya anläggningar som kan producera biodrivmedel.

Den positiva utveckling som vi ser i Sverige i dag, med allt fler producenter och konsumenter av biodrivmedel, riskerar då att stanna upp. Då förlorar vi ett av våra vassaste verktyg för att ytterligare pressa ned koldioxidutsläppen och fortsätta vara ett internationellt klimatföredöme.

Sverige och EU har möjligheten att vara ett föredöme för resten av världen. Vi har en enorm potential i den förnybara biokraften som måste realiseras för att minska utsläppen från våra transporter. Sverige måste fortsatt ges möjlighet att utnyttja den effektiva klimatstyrning som koldioxidskatt och nedsättning från densamma innebär – utan att det av EU-kommissionen betraktas som ett statsstöd.

Vi vädjar därför till EU-kommissionen: Låt unionens ambitioner i den viktiga klimatfrågan vara vägledande när ni tar beslut om Sveriges användning av klimatskatter på biodrivmedel, inte stelbenta statsstödsregler som skapades långt innan klimatförändringarna dök upp på agendan.

Konkurrensvillkoren måste vara bättre för klimateffektiva drivmedel, annars får vi svårt att uppnå de mål som EU ska vara med och ta fram på COP21 i Paris. Låt i stället Sverige få förbli ett föredöme, med en fortsatt växande industri kring förnybara drivmedel och en fortsatt stark användning, som andra länder kan ta efter. Nästa generation svenskar och européer kommer att tacka er.

Petter Holland, koncernchef och vd, Preem AB

Magnus Åkerhielm, vd Keolis Sverige AB

Bengt Olof Johansson, vd Lantmännen Agroetanol

Lars Lind, vd för Perstorp BioProducts AB

Mattias Goldmann, vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores

Kristina Yngwe (C), miljöpolitisk talesperson och vice ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet

Fredrick Federley (C), EU-parlamentariker

Rickard Nordin (C), riksdagsledamot och energipolitisk talesperson