”Hatt, sluta mörka om de nya reglerna”

Sedan ministerrådet och Europaparlamentet träffade sin politiska överenskommelse om det nya energieffektiviserings-direktivet i juni 2012 har texten i direktivet legat fast. Sedan dess har det också varit tyst från Anna-Karin Hatt, energiministern, om hur regeringen tänker genomföra direktivet i svensk lagstiftning.

Energibranschen är definitivt inte nöjd med detta arbetssätt. Tvärtom, vi hade gärna hjälpt till med goda råd, förslag, förberedelser och inte minst förankring i branschen, eftersom det kommande regelverket gäller vardagen i våra medlemsföretag och för våra kunder. Öppenhet och delaktighet är en del av vår demokrati och ett fundament i vår förvaltningstradition.

Direktivet presenterades av kommissionen i juni 2011. Ett år senare, i juni 2012, hade de tre institutionerna – rådet, parlamentet och kommissionen – efter långa förhandlingar enats.

Under hösten 2011 gjordes i praktiken inget analysarbete av vilka konsekvenser som direktivets förslag skulle kunna få för svensk del. Energimyndigheten sa sig analysera direktivet – men inga som helst kontakter togs med oss. Energibranschen påverkas av majoriteten av artiklarna i direktivet. Det hade varit värdefullt att få delge våra tankar, diskutera alternativa formuleringar och analysera konsekvenser tillsammans.

Redan i juni 2012 gavs Energimyndigheten, Boverket och Energimarknadsinspektionen i uppdrag att bistå näringsdepartementet med personal för genomförandet av direktivet. Någon offentlig utredning har inte tillsatts. Men med stränga böter för sent genomförande av EU:s lagstiftning ”finns det inte längre tid att låta utredningar arbeta med ett första förslag till genomförande”, som näringsdepartementet säger. Direktivet måste vara genomfört i svensk lagstiftning i juni 2014 och med vår lagstiftningsprocess måste riksdagen ha en proposition under senhösten 2013.

Att involvera myndigheter kan tyckas vara ett effektivt arbetssätt. Men eftersom näringsdepartementet lagt munkavle på dessa personer, har öppenhet och transparens således ingen roll i denna nya värld.

Valet av utredningsform ger en himmelsvid skillnad för oss remissinstanser. I en statlig utredning hade vi kunnat delta som experter – det som är brukligt. Vi hade kunnat bidra konkret, förankra och diskutera.

Ett ”statligt utredningsbetänkande” baseras alltid på sakliga grunder och skickas på remiss, innan regeringen gör sina politiska avvägningar. Nu blir det politik redan från början utan chans för oss berörda att få ge vår syn.

Nu i början av februari, drygt sju månader efter att direktivtexten var klar, har vi alltså ännu inte sett ett enda konkret textförslag på regler för mätning, infrastruktur, energikartläggningar, förslag på nya styrmedel för att nå kravet på 1,5 procents årlig energieffektivisering.

Varför detta hemlighetsmakeri? Nu är risken att det blir förslag utan tillräcklig eftertanke.

Nuvarande sätt att arbeta förskräcker och är inte värdigt ett land i EU som brukar framhäva sin öppna förvaltningstradition. Skärpning efterlyses!

Kjell Jansson,

Verkställande direktör Svensk Energi