DEBATT

”Det behövs nya utbildningsformer för anställda inom industrin”

Livslångt lärande och vidareutbildning för yrkesverksamma kräver nya utbildningsformat och nya samarbeten, skriver debattörerna.
Livslångt lärande och vidareutbildning för yrkesverksamma kräver nya utbildningsformat och nya samarbeten, skriver debattörerna.

Den gröna och digitala omställningen bidrar till ett omvandlingstryck som väsentligt påverkar framtida kompetensbehov. Världen förflyttar sig snabbt, men hänger hela Sverige med? skriver sex innovations- och industriaktörer i Skåne.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Tillgången på kompetens är avgörande för hela samhället. I dag råder brist på kompetens inom många strategiskt viktiga områden, vilket är allvarligt eftersom tillgång på just kompetens är en förutsättning för konkurrenskraft och kunskapsutveckling.

Inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen uppmanar vi regeringen att se över hur lärosäten kan få bättre förutsättningar och genom särskilda resurser skapa fler riktade och strategiskt genomtänka satsningar till yrkesverksamma.

Utbildningarna bör vara tydligt forskningsanknutna och möta de ökade behoven av kompetens kopplat till, bland annat, den ökade användningen av stora datamängder, digitalisering samt det regionala näringslivets behov. 

Sverige har en stark kunskapsmässig och fysisk infrastruktur i utbildningssektorn som med en riktad satsning till yrkesverksamma kan skapa stora och snabbverkande nyttor för industrins framtida utveckling.

Vi behöver fler satsningar på både regional och nationell nivå för att utveckla rätt utbildningar som är skräddarsydda utifrån industrins behov.

Samtidigt är det avgörande att övriga aktörer i innovationssystemet och näringslivet själva parallellt bidrar till förändrade arbetssätt och tänker nytt kring synen på utbildning just för yrkesverksamma.

1. Strategisk kompetensutveckling hos små och medelstora företag 

Hos de små och medelstora industriföretagen finns ett särskilt stort behov av fortbildning. Samtidigt kan kostnaden för att både avvara sina anställda, själva utbildningskostnaden samt utmaningen att hitta rätt och relevant utbildning till rätt pris göra att hindret blir för stort för att skicka sin personal på utbildning.

Vi behöver fler satsningar på både regional och nationell nivå för att utveckla rätt utbildningar som är skräddarsydda utifrån industrins behov. Att flera företag med liknande utmaningar går samman och delar på kostnaden stärker också förutsättningarna för företag att erbjuda sina anställda utbildning.

2. Strategisk kompetensutveckling utifrån företagets strategiska affärsmål 

Arbetsgivare behöver också ökat stöd i förståelsen av vilken kompetens som krävs för att vara konkurrenskraftiga och tillgång till de senaste teknikerna och metoderna. Utvecklas inte de anställda kunskapsmässigt så medför det risker för företagets framtida utveckling.

Fler och nya typer av samarbeten som fokuserar på framtidens kompetensbehov för företag, analytiker och forskare behöver skapas. Vilka vägval för utveckling som görs nu är avgörande för var vi kommer att vara på 10–20 års sikt. 

3. Omdefiniera synen på yrkesutbildning och möjliggör livslångt lärande 

Även om yrkesutbildning traditionellt har setts som en betydande del av gymnasieutbildningarna, är den i allt högre grad en central del av utbildningsutbudet på alla nivåer. Det viktiga är dock inte på vilken nivå som yrkesutbildningen levereras, utan vilken roll som yrkesutbildningen kan spela för att stödja spridning av innovation, tillhandahålla kompetens för industriell utveckling, öppna tillgång till nästa generation teknologier, och stödja lokala och regionala innovationsekosystem.

Det är därför av yttersta vikt att hela utbildningssystemet, även yrkesvux och yrkeshögskolan, ges långsiktiga förutsättningar och resurser att möta behoven av kompetensutveckling och bidra till livslångt lärande.

4. Företagsnära utbildningar för att kombinera arbete med fortbildning 

Samtliga utbildande aktörer behöver se över hur man kan bli ännu bättre på att paketera utbildningar anpassade för både näringslivets behov och yrkesverksammas arbetssätt gällande innehåll och utformning. Regeringen gav under 2022 universitet och högskolor i uppdrag att mot bakgrund av det nya omställningsstudiestödet analysera sina utbildningsutbud, både avseende innehåll och inom vilka former utbildningarna ges.

Utbildningsaktörer behöver utvecklas mot att bli mer företagsnära och flexibla i hur och i vilket format utbildningar kan ges för att gå i takt för att möta nya behov. Behovsdrivna och kortare spetsutbildningar som ges hybrid eller digitalt behöver bli fler och göras tillgängliga.

Vi har fantastiska förutsättningar i Sverige för att bidra till den gröna och digitala omställningen – kompetensutveckling måste vara i fokus. 

Cecilia Svensson, EVP Communications and Sustainable Transformation, Perstorp Group

Anders Mikkelsen, professor, chef för Nano Lund

Camilla Dahlin, vice vd IUC Syd

Ida Åstrand, näringslivsutvecklare Region Skåne

Marie Malmberg Lavsen, vd Packbridge

Paul Davidsson, professor, föreståndare för Internet of Things and People, Malmö universitet 

Forsknings- och innovationsrådet i Skånes (Firs) arbetsgrupp för Avancerade material och tillverkande industri 

DELTA I DEBATTEN

Vill du skriva en debattartikel eller en replik?

Kontakta Ny Tekniks debattsida på debatt@nyteknik.se

Tänk på detta:

• Texten ska vara unik för Ny Teknik.

• Texten ska vara max 4 000 tecken inklusive mellanslag.

• Undvik förkortningar och utropstecken.

• Peka ut och beskriv ett problem eller en lösning, samt hur du eller ni vill lösa problemet eller ta vara på möjligheten.

• Var tydlig med vem du eller ni debatterar med och varför.

• Bifoga gärna porträttbild och ange fotobyline.