Populärteknik

Universums mörka mysterier

Teckning Kaianders Sempler
Smithsonian Museum of Natural History, Washington. Teckning Kaianders Sempler
Harlow Shapely, 1885–1972, kartlade Vintergatan.
Heber Curtis, 1872–1942, galaxförespråkare.
Edwin Hubble, 1889–1953, ovanligt expansiv astronom.
Mordehai Milgrom, tror varken på Newtons gravitationslag eller den kosmologiska principen.
Stuart Clark, astronom, vetenskapsjournalist och författare.
”The Big Questions: The Universe” av Stuart Clark. Quercus 2010, 208 sidor, cirkapris 8 £.

Kanske det är dags att slakta den fetaste av kosmologins heliga kor – den kosmologiska principen, som säger att alla lagar och naturkonstanter är lika var och när man än befinner sig i universum. En nyutkommen bok förklarar det hela.

Publicerad

Välkomna till auditoriet i Smithsonian Museum of Natural History i Washington. Det är den 26 april 1920, och här pågår en hetsig debatt. Nationens främsta astronomer har samlats för att diskutera hur stort universum egentligen är. Okvädins­orden haglar, och det hela påminner mer om en verbal boxningsmatch än om ett vetenskapligt meningsutbyte.

I ena ringhörnan finner vi den berömde astronomen Harlow Shapley och hans hejdukar. I den andra ett gäng unga himlastormare under ledning av Heber Curtis.

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här