Ny utbildning i kärnkraftteknik: ”En framtidsbransch”

Det finansiella stödet från Forsmark och Ringhals innebär att Uppsala universitet och svensk industri tillsammans kan skapa goda förutsättning för det stora behovet av högskoleingenjörer som en säker och effektiv kärnkraftsdrift behöver, även i framtiden.

– Kärnkraft svarar för ungefär fyrtio procent av Sveriges elproduktion. Industrin har tydligt signalerat att de behöver personal i ett långsiktigt perspektiv och sett till drift och underhåll är det högskoleingenjörer som efterfrågas, säger Michael Österlund, universitetslektor i tillämpad kärnfysik vid Ångströmlaboratoriet och programansvarig för den nya utbildningen.

Utbildningen i kärnkraftteknik har som mål att attrahera studenter på bred front. Ett intagningskrav är minst två års studier från ett annat högskoleprogram, till exempel maskinteknik eller elektronik.

– Man kan också ha en examen i bagaget och se utbildningen som ett tilläggsår för att sedan få ut en högskoleingenjörsexamen i kärnkraftteknik. Med industrin i ryggen finns goda utsikter för att studenterna ska få en anställning vid kärnkraftverken direkt efter examen. Tack vare yrkesarbetande lärare som deltar inom flera kursmoment förstärks anknytningen till industrin ytterligare, säger Michael Österlund.

Hur ser då inställningen till kärnkraftverk ut? Enligt Michael Österlund har studenter i dag en betydligt mer nyanserad bild än den generation som växte upp under folkomröstningens dagar hade:

– Mitt intryck är att ungdomarna i dag har uppmärksammat IPCC:s och andra forskares slutsatser att kärnkraften måste bli en väsentlig del av världens elförsörjning för att klimatmålen ska kunna uppfyllas. Många ser samhällsnyttan och upplever också att tekniken i sig är väldigt intressant.

Enligt Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik vid Ångströmlaboratoriet och delaktig i uppstarten av programmet, är kärnkraften en framtidsbransch:

– I dagens läge är möjligheterna stora att få intressanta och mångskiftande arbetsuppgifter och göra karriär inom en stor industrisektor, såväl nationellt som internationellt. Man kan vara kärnkraftsingenjör inom vilken gren som helst: kemi, bygg, elektronik, data och it.

Michael Österlund berättar att han ofta får svara på frågan varför industrin väljer att engagera sig i och finansiera utbildningen:

– Statsapparaten har under många år inte låtsas om det faktum att vi har kärnkraftverk i landet. De ekonomiska resurserna för att utbilda folk som kan sköta om den här biten har inte funnits. Därmed har industrin fått gå in och delvis ta över rollen som finansiärer av verksamheten.

Det här är med andra ord ett svar på den politik som har rått i landet under många år och en satsning för att Sverige ska klara av behovet av elproduktion, påpekar Ane Håkansson:

– Personalbehovet har också delvis uppkommit ur den politiska situationen och diskussionen kring den svenska energiförsörjningen. Många har förespeglat att kärnkraften ska läggas ner. Men, vi behöver koldioxidsnål el som produceras dygnet runt – oavsett väderlek. Kärnkraften har en viktig roll och kommer fortsätta att ha det under en lång tid framöver.