ANNONS FRÅN LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET

De forskar för framtidens hållbara broar

Den gamla Kalixbron till vänster och bron som ska komma att ersätta den om några månader till höger.

I 50 år har Luleå Tekniska Universitet bedrivit flera lyckade forskningsprojekt där broar testats. Nyligen lanserades projektet gällande Kalixbron, där forskningen syftar till att möta morgondagens infrastruktursbehov.

Publicerad Uppdaterad

Ett av projektets främsta mål syftar till att samla data och kunskaper från gamla broar för att förstå hur deras livslängd ser ut, men även att ta fram och dokumentera en kontrollerad rivningsmetod för den befintliga spännbetongbron från 1957 över Kalix älv. Resultatet är menat som en grund för planering av framtida brobyggen och återvinning.

– Många broar från 1950- och 60-talet börjar närma sig sin tekniska livslängd och när de rivs bör detta ske på ett sätt som tar vara på erfarenheter, vilket kan vara till nytta vid underhåll av andra broar och vid planerade nybyggnationer, säger Gabriel Sas, professor och ämnesföreträdare på Byggkonstruktion vid Luleå Tekniska Universitet.

Säker rivningsmetod

Den befintliga spännbetongbron över Kalix älv är planerad att rivas under 2022 och just nu studeras möjliga metoder för att riva bron på ett optimalt sätt. Älven ingår nämligen i ett Natura 2000-område vilket innebär att rivningen måste ske med de bästa förutsättningarna för miljön.

– Vi avser att ta vara på de den värdefulla data som den befintliga bron kan ge beträffande hållbarhet och nedbrytningsprocesser och för att kalibrera metoder för tillståndsbedömning, säger Gabriel Sas och fortsätter:

– Det är den bästa möjligheten för oss att visa, testa och kalibrera tillståndsbedömningsmetoder utan att vara rädda för att skada bron. En viktig fråga angående gamla broar handlar om skicket på armeringen, om de är korroderade och i så fall hur mycket. Efter nedrivning kan vi inspektera broarna för att förstå vad som har hänt med dem under åren.

Få mer information här

Flera fördelar med forskningen

Tobias Larsson, teknik- och hållbarhetschef på NCC, understryker hur viktig forskningen är för att ta fram bättre metoder som bidrar till ökad livslängd på Sveriges broar, ett mer hållbart samhälle och en mer cirkulär ekonomi.

– Ett forskningsprojekt av det här slaget är viktigt för oss för att kunna, på ett så bra sätt som möjligt, få kunskap om den verkliga bärförmågan på broar så att vi kan bygga mer hållbara nya broar i framtiden.

Samverkan för framtidens broar

Projektet drivs inom Trafikverkets FOI-BBT som är ett branschprogram för forskning och innovation avseende byggnadsverk inom transportsektorn och SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond. Tobias Larsson menar att samarbetet mellan alla inblandade inom projektet genererar bättre framtida processer för underhåll och byggnationer.

–  Vi som entreprenörer är väldigt intresserade av att stötta och bidra till forskningen driven av forskare tillsammans med infrastruktursägare och andra aktörer i branschen, säger Lennart Nilsson, platschef för den nya bron som byggs några meter nedåt av den befintliga bron. 

– Det finns ett jättestort intresse i projektet och genom samverkan mellan flera stora universitetet och aktörer i branschen arbetar vi tillsammans för att nå flera av FN:s globala hållbarhetsmål. Vi tar fram den kunskap som behövs för framtidens broar, säger Gabriel Sas.

Annonsinformation

Kalixbroprojektet leds av Luleå Tekniska Universitet tillsammans med olika partner från Skandinavien som universiteten KTH, Chalmers, Lund, Aarhus Universitet och DTU (Danmark), forskningsinstitutet SINTEF Narvik (Norge), entreprenörer som NCC och Skanska, internationella broägare Vegvesen (Norge) Vejdirektoratet (Danmark), men även teknologiutvecklare som Elop och German Istruments.

Detta är en annons. Den är inte skriven av Ny Tekniks redaktion. I det fall du har synpunkter på annonsens innehåll, vänligen vänd dig till annonsören.

Önskar du annonsera eller komma i kontakt med Ny Tekniks kommersiella redaktion? Skicka ett mail till agency@nyteknikgroup.se