Tage Erlander skrev i första numret av Ny Teknik

2017-10-27 10:52  

Statsminister Tage Erlander var en av skribenterna i första numret av Ny Teknik som kom ut 26 oktober 1967. Här kan du läsa texten där han bland annat lyfter fram ”tekniken kan kollidera med vår önskan att skapa en fullgod fritidsmiljö”.

Erlander och ny teknik

Nyligen hade jag glädjen att övervara Pugwash-konferansen. Vetenskapsmän från större delen av världen hade samlats för att diskutera på vilket sätt de kunde medverka till at förhindra krig i framtiden. Kvalificerade forskningsresultat analyserades och nya projekt ventilerades, med det genomgående temat var: Hur skall vi nå politikerna med vår information, och hur stor är vetenskapsmännens ansvar för den fortsatta världsutvecklingen?

Omslaget till första numret av Ny Teknik.

I detta ligger något av vår tids centrala dilemma. Vetenskapsmannens och teknikerna blir allt fler till antalet, och deras vetande stiger oavbrutet, detta sker samtidigt som allmänheten och politikerna får allt svårare att överblicka samtidens skeende och framtidens möjligheter. För att inte klyftan skall utvecklas till ett allvarligt hot måste vetenskapsmännen sträva efter att söka ge mer information och vidga sina kontakter.  I detta ligger inget krav på verklighetens förfalskade förenklingar utan endast en önskan om en information, som gör det möjligt för lekmannen att överblicka tendenserna i forskning. Allmänheten och politikerna måste i samma takt vara beredda att tillgodogöra sig nya intryck och att öka sin vilja till kunskap. Först då blir vetenskapen och forskningen verkliga redskap i kampen att lösa framtidens problem.

Forskningen livsviktig

För ett litet men tekniskt och ekonomiskt högt utvecklande land som Sverige är en avancerad forskning av avgörande betydelse. Vår möjlighet att hävda oss i en allt hårdare internationell konkurrens ligger i att skapa tekniskt högkvalificerade produkter. För detta krävs satsning på kanske riksbetonade men utvecklingsfrämjande forskningsprojekt och teknisk samordning mellan skilda företag.

Den svenska forskningspolitiken har sökt omsätta dessa intentioner i praktisk politik. Under 1960-talet har den procentuella ökningen av de statliga forskningsanslagen varit cirka tre gånger så stora som bruttonationalproduktens ökning.

Läs mer:

Läs mer: Vi firar 50 år av Ny Teknik!

Det är av största värde att forskningsanslagen fördelas så, att förutsättningar skapas för n högt utvecklad grundforskning. Detta utgör en avgörande förutsättning för vetenskapens utveckling. Men självfallet måste den tillämpade forskningen också beredas stort utrymme. Vi har de senaste åren medvetet sökt stimulera en forskning, som har direkt betydelse för utvecklingen av näringslivet och samhällslivet.

Några exempel

I Lund har byggts en storinstitution (kemiskt centrum), där forskning i naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk kemi samordnas och inriktas mot industriella problem. På motsvarande sätt samlas resurserna för mikrobiologi och biokemi de farmaceutiska, mediciniska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i Uppsala till ett stort komplex, och anordningar vidtas för att denna verkliga storinstitutions resurser skall kunna ställas i näringslivets tjänst.

Medicinsk ”databas”

Ett annat exempel är den dokumentationsbank på det med medicinska området som förslagets till Sverige efter initiativ från Forskningsberedningen. Den fungerar som en databuren uppslagsbok, som ger informationer om artiklar m.m. inom medicinens område till båtnad inte minst för klinisk verksamhet.

Ett ytterligare exempel är naturforskningsområdet. En särskild utredning har tillsatts för att överse planeringen av forskning rörande våta naturresursers bevarande och utnyttjande.

Vi vet att nya rön inom forskningen snabbt påverkar förutsättningarna för vår ekonomiska utveckling. I dag är tidsavståndet mellan en vetenskaplig upptäckt och den praktiska tillämpningen endast några få år. Tidsavståndet kommer säkert att ytterligare reduceras.

Denna snabba tekniska utveckling är långt ifrån problemfri. För den enskilde kan det betyda förändringar av arbetsmiljön. Tekniken kan kollidera med vår önskan att skapa en fullgod fritidsmiljö. Detta är bara några få exempel, men de visar klart behovet av ökande kontakter mellan forskare från olika discipliner. De förändringar av samhället, som blir följande av naturverskapens och teknikens utveckling måste ledas så att människorna inte upplever framtiden som ett hot utan som en möjlighet. För detta krävs ökade insatser från samhällsvetare och humanister. Den tvärvetenskapliga forskningen som alla önskar befinner sig i ett inledande skede.

Viktig uppfinning för Ny Teknik

Det är min förhoppning, att denna tidskrift skall utformas så, att den medverkar till att bryta ner de barriärer av komplicerad och svårforcerad terminologi, som gör det svårt för människor utan omfattade fackkunskaper att ta del av teknikens rön. Det är av störta betydelse för att en fruktbar kontakt mellan vetenskapsmän från skilda fack skall etableras, och att klyftan mellan ”de två kulturerna” skall minskas. Kan sedan tidskriften också nå allmänheten och politikerna har ett mycket viktigt framsteg uppnåtts.

TEXT: Tage Erlander

Ny Teknik Redaktionen

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt