SAMHÄLLE

Klimatfrågan full av strider – här får du koll på EU-läget

En övergiven kajak i en uttorkad vattenreservoar tio mil norr om Barcelona. Den mer än två år långa torkan har drabbat Spanien hårt. Arkivbild.

Svenska väljare sticker ut genom att lista klimatfrågan som en av de allra viktigaste i EU-valet. Det är också ett område där konflikterna hopar sig inför nästa mandatperiod. Här får du koll på vad som är på gång och vad konflikterna gäller.

Vad handlar oenigheterna om?

Konflikterna rör nästa steg för att nå målet om nollutsläpp till 2050. Det EU hittills har beslutat på klimatområdet räcker inte hela vägen fram.

Grunden är lagd med det stora lagpaketet Fit for 55, som innebär att EU-länderna måste minska koldioxidutsläppen med 55 procent till 2030.

Nu driver en del partier på för tuffare krav, medan andra vill pausa klimatpolitiken eller till och med riva upp delar av redan beslutade lagar.

Hur ser läget ut på marken?

Flera EU-länder har drabbats hårt av översvämningar, skogsbränder och torka. Men också av hög inflation och stigande energi- och matpriser. I praktiken ställs plånboken ofta mot klimatarbete.

Vad ska EU besluta om?

Huvudnumret är ett nytt klimatmål för 2040. EU-kommissionen föreslår att utsläppen av koldioxid ska ned med 90 procent till 2040, jämfört med 1990. Än finns inga konkreta förslag på hur det ska gå till, de kommer först när den nya kommissionen är på plats.

Vilka andra förslag är på gång?

Det nya EU-parlamentet kommer att få ärva flera lagförslag på miljö- klimat- och energiområdet som inte har hunnit avslutas, till exempel regler för textil- och livsmedelsavfall och en skogsövervakningslag.

Den svenska regeringen var nyligen med och stoppade en ny lag för att skydda och återställa natur. I korthet för att man inte tycker att EU ska lägga sig i hur Sverige sköter sina skogar. Det är nu oklart vad som händer med lagen, som bland annat syftar till att öka den biologiska mångfalden.

Ny jordbrukspolitik ska beslutas före 2027. Miljö- och klimatkrav har hamnat i skottgluggen när bönder protesterar runtom i EU.

Men den stora frågan på klimatområdet är vilken linje den nya EU-kommissionen väljer. Kommer den att lägga fram nya, hårda klimatlagar eller slå av på takten?

Vad bråkar partierna om?

Partier på yttersta högerkanten vill riva upp det redan beslutade klimatpaketet, medan främst gröna och röda partier vill skärpa klimatpolitiken framöver.

Fler och fler, särskilt bland högerpartierna, betonar att klimatkrav inte får missgynna företagens konkurrenskraft.

En knäckfråga är vilken effekt klimatåtgärderna får för enskilda människor. I princip alla partier säger att vanligt folk inte får drabbas oskäligt hårt, utan att omställningen måste upplevas som rättvis.

Länder med protesterande bönder på gatorna vill gå varligt fram med nya miljö- och klimatkrav..

Vad tycker de svenska partierna?

Partierna längst till höger vill bromsa och till och med riva upp delar av Fit for 55. Dit hör Sverigedemokraterna.

Kristdemokraterna och Moderaterna står bakom de långsiktiga klimatmålen, men betonar att vägen dit måste vara ekonomiskt hållbar. I likhet med Liberalerna vill de ha mer kärnkraft i EU-politiken.

Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet vill att koldioxidutsläppen ska minska med 95 procent till 2040, alltså mer än vad kommissionen föreslagit.

Vänsterpartiet vill att EU ska vara klimatneutralt redan 2040, tio år före EU:s mål.

Miljöpartiet går ett steg längre och vill bli nettopositiva till 2040, alltså att mer koldioxid då ska bindas i skog och mark än vad som släpps ut.

Hur ser väljarna på klimatfrågan?

När över 25 000 européer i våras fick säga sitt i den sista så kallade Eurobarometermätningen inför EU-valet var Sverige det enda land där klimatförändringen sågs som den viktigaste valfrågan. En åsikt som dock delas av EU:s unga väljare.

När alla EU-länder räknas in toppar kampen mot fattigdom och social utslagning som viktigaste valfråga. I EU-parlamentets mätning märks också att säkerhet och försvar blivit allt viktigare, särskilt hos väljare i öst och norr.

FAKTA

Fit for 55

EU:s medlemsländer och EU-parlamentet är överens om att hela EU ska vara klimatneutralt när det gäller utsläpp av växthusgaser år 2050. Inledningsvis är målet att utsläppen 2030 ska ha minskats med 55 procent jämfört med basåret 1990.

För att nå målet lade EU-kommissionen 2021 fram lagstiftningspaketet Fit for 55 som ska få ner utsläppen med hjälp av en rad åtgärder, som koldioxidtullar, nya regler för utsläppshandel och utfasning av fossilbilar.

Lagstiftningen i stort är klubbad och nu återstår att införa den i medlemsländerna.