Vindparkens fundament väger 5 000 ton – här sänks de i havet

2022-11-18 07:00  

Frankrikes tredje havsbaserade vindpark byggs inte med den vanligaste konstruktionen. 71 jättelika gravitationsfundament, som väger 5 000 ton styck, sänktes på plats i havet utanför Normandie under hösten.

Vindparken Fécamp byggs av ett konsortium som leds av energibolaget EDF och går loss på två miljarder euro. Det är den tredje havsbaserade vindparken som börjar byggas i Frankrike.

Parken kommer att bestå av 71 vindkraftverk med en kapacitet om 7 MW vardera. Totalt blir det alltså en park om nära 500 MW, vilket enligt konsortiets beräkningar ska räcka för att förse omkring 770 000 personer i Normandie med el.

Gravitationsfundamenten mäter mellan 48 och 54 meter i höjd och byggdes i Le Havre. De transporterades sedan tre och tre åt gången ombord på pråmar till sin plats i havet, ungefär 13 km utanför Fécamp.

Det stora kranfartyget Sleipnir användes för att lyfta ned fundamenten i havet. Foto: Skyborn Renewables/Ulrich Wirrwa

Det enorma kranfartyget Sleipnir, som ägs av Heerema, användes för att lyfta ned fundamenten i havet. Alla 71 fundament var på plats den 17 september.

Monopiles är vanligast

I början av nästa år ska vindturbinerna, som levereras av Siemens Gamesa, monteras på fundamenten och successivt tas i bruk. Hela parken ska vara i gång i slutet av 2023.

Gravitationsfundament för havsbaserade vindparker brukar byggas på land och kan transporteras till havs antingen genom att lyftas ombord på fartyg eller genom att bogseras flytande i vattnet. Väl på plats fylls de med sand och vatten så att de sjunker ned till bottnen.

Dessförinnan behöver bottnen jämnas ut och täckas med ett lager av grus, som gravitationsfundamentet sänks ned på.

Här står fundamenten uppradade i Le Havre, nära platsen där de byggdes. Foto: Skyborn Renewables/Ulrich Wirrwa

Giles Dickson, vd för den europeiska branschorganisationen Wind Europe, pekade redan 2017 på byggmetodens möjligheter att få ned kostnaden för havsbaserad vindkraft. Men då var det just transport med bogserbåt han lyfte fram. På så sätt skulle man inte behöva kran ute till havs för att lyfta fundamentet på plats.

Än så länge är det så kallade monopiles, stålrör som hamras eller borras ner i havsbottnen, som är vanligast bland havsbaserade vindparker. Men gravitationsfundament har flera fördelar. Till exempel är materialen, stål och betong, relativt billiga och tekniken är beprövad från olje- och gasindustrin, skriver tidningen Windpower Engineering.

Kräver stabil havsbotten

Dessutom är gravitationsfundament en relativt tyst metod för att installera vindkraftverk till havs, vilket den USA-baserade miljögruppen NRDC, Natural Resources Defence Council, ser som en stor fördel. Det gäller även konstruktionen ”suction buckets”, som fungerar ungefär som sugproppar, en fundamenttyp som till exempel Vattenfall har testat utanför Skottland. Tysta metoder är att föredra eftersom man då inte stör valar och andra havslevande djur när vindparken byggs.

NRDC ser det också som en fördel att vindkraftverk med gravitationsfundament kan tas i drift snabbt och kräver få turer med fartyg för att transportera material till vindparken.

Här har tre fundament (längst till vänster) lastats ombord en pråm för att transporteras ut till havs. Foto: Skyborn Renewables/Ulrich Wirrwa

Men konstruktionen har också vissa nackdelar. Havsbottnen behöver förberedas, till exempel genom muddring, innan fundamentet sätts på plats, vilket skapar stora miljöstörningar. Fundamenttypen kan också öka vindkraftverkets totala miljöavtryck. Dessutom kan fundament som bogseras sprida invasiva arter från hamnen till vindparken, skriver Windpower Engineering.

Det krävs också att havsbottnen är tillräckligt stabil för att klara av fundamenttypen, konstaterar det svenska företaget Bygging-Uddemann. Företaget trycker också på vikten av att konstruktionen utformas så att den står emot krafter som varierar över tid, orsakade av vindens hastighet och vågornas energiinnehåll.

Finns i vindpark utanför Öland

Gravitationsfundament är lämpliga på djup upp till 30 meter.

– Ska man ut på djupare vatten, 50 meter eller djupare, så är det mer ekonomiskt att satsa på flytande fundament av betong i stället, säger Henrik Magnusson, vd på Bygging-Uddemann.

Världens första havsbaserade vindpark, Vindeby utanför den danska sydkusten, byggdes med gravitationsfundament när den uppfördes 1991. Där bogserades fundamenten på plats och sänktes genom att fyllas med sand. Parken avvecklades 2017.

Även i Sverige finns en vindpark med gravitationsfundament, utanför Kårehamn på Öland. Den består av 16 vindkraftverk och togs i drift 2013. Valet av fundament gjordes på grund av att bottnen är mycket fast på platsen, skriver NCC, som ansvarade för bygget. Betongfundamenten byggdes i Belgien och transporterades på pråmar till Öland.

Frankrike är starkt beroende av kärnkraft, som står för omkring 70 procent av den totala elproduktionen. Men i februari meddelade president Emmanuel Macron regeringens planer på att få i gång cirka 40 GW vindkraft i havet till 2050, fördelat över 50 vindparker.

Frankrikes första havsbaserade vindpark, Saint-Nazaire utanför den franska västkusten, blev färdigbyggd i september. Den består av 80 vindturbiner och har en total installerad effekt om 480 MW. Den byggdes med monopile-fundament.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt