Thorwaldsson: ”Vi ska vara en stormakt inom gruvnäringen”

2022-03-29 06:00  

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson säger ”hundra procent ja” till att öka den svenska brytningen av nickel och andra kritiska metaller, för att ersätta import från Ryssland.

Nyligen meddelade Karl-Petter Thorwaldsson regeringens beslut att ge det brittiska prospekteringsbolaget Beowulf Mining bearbetningskoncession för järnmalmsfyndigheten i Kallak väster om Jokkmokk.

Projektet är omstritt eftersom Kallakfyndigheten ligger i ett renbetesområde, och regeringen kopplade koncessionen till en rad villkor eller ”skalkrav” som Thorwaldsson kallar dem. Bolaget måste ta så lite mark som möjligt i anspråk, sätta upp stängsel som låter renarna passera genom eller förbi gruvområdet, ersätta eventuella merkostnader för renskötarna, med mera.

– Vi ställer också ett unikt krav på att markerna, efter avslutad gruvverksamhet, återställs till ett sådant skick att de åter kan användas för rennäring. Och att man redan från start planerar för detta i samråd med de berörda samebyarna, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Bergsstaten ska kontrollera Beowulf Mining

Saken har bäring långt utöver Kallak. Renbetesrätten omfattar i princip hela den norra halvan av Sverige, där våra största kända malmfyndigheter ligger. Att jämka gruvindustrins och rennäringens intressen är en komplicerad fråga.

Kan de ställda skalkraven vid Kallaks bearbetningskoncession bli vägledande för fler gruvprojekt?

– Jag skulle snarare säga, att jag hoppas de blir stilbildande. Det handlar ju inte om lagkrav, men varje år ska Bergsstaten kontrollera att Beowulf Mining följer villkoren, annars blir det vite. Om detta kan ge ökad förståelse för att vi måste äga och förvalta markerna gemensamt, hoppas jag att vi kan få färre gruvkonflikter i framtiden, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Området där guvan i Gallók/Kallak kan komma att ligga. Foto: Paul Wennerholm/TT

Vad gäller de vanligaste metallerna står Sverige för 93 procent av hela EU:s järnmalmsproduktion. Därtill bryts här 30 procent av zinkmalmen, 20 procent av blymalmen och 10 procent av kopparmalmen inom EU. Men Karl-Petter Thorwaldsson pekar också på vad han kallar ”omställningskritiska mineraler”.

I Sverige finns flera kända fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, kobolt, grafit och andra material som används i batterier, solceller, vindturbiner och vätgasproduktion.

– Vi har tillsatt en utredning om att säkerställa försörjningen av omställningskritiska mineraler, där vi undersöker hur vi kan underlätta och påskynda utvinningen av dem i Sverige. Men vi ska inte starta gruvor bara för sakens skull, vi ska se till så vi kan klara våra egna behov och ta ett stort ansvar för EU:s mineraltillgång. Hur många eller hur stora gruvor som krävs för detta, det återstår att se, säger han.

Karl-Petter Thorwaldsson nämner även LKAB:s projekt Reemap, som Ny Teknik har skrivit om. Där testar gruvbolaget att utvinna sällsynta jordartsmetaller ur apatitsand, som är en restprodukt från anrikningsprocessen.

– Det finns prognoser som tyder på att Sverige på detta sätt kan tillgodose 30 procent av hela EU:s behov av sällsynta jordartsmetaller, bara från slurryn hos LKAB. Så man ska inte stirra sig blind på nya gruvor, med svensk innovationsteknik blir till och med avfallet en tillgång, säger han.

Andra metaller, som fått förnyad aktualitet genom Rysslands invasion av Ukraina, är nickel (som används i elbilsbatterier och vid framställning av rostfritt stål) och palladium (som främst används i katalysatorer). Enligt FN:s handelsstatistik importerade EU nickel för 1,6 miljarder dollar, och palladium för 1,2 miljarder dollar, från Ryssland år 2020.

Ersätta importbehovet från Ryssland?

Men i västerbottniska Rönnbäcken finns en nickelfyndighet som råvarubolaget Bluelake Mineral beskriver som ”en av de största, oexploaterade nickelfyndigheterna i Europa med potential att utgöra en strategisk resurs för både batteri- och stålbranschen.” Och mindre fyndigheter av platinagrupens metaller (PGM, där palladium ingår) är kända i Härjedalen.

Ska Sverige satsa mer på att utvinna metaller som kan ersätta importbehovet från Ryssland?

– Hundra procent ja. Vi är lyckligt lottade: metallerna finns här, och vi har en extremt effektiv gruvindustri. Det handlar inte bara om Ryssland. Kina står i dag för 97 procent av produktionen av sällsynta jordartsmetaller, kobolt utvinns ofta under vedervärdiga förhållanden i Kongo. Men som sagt: Hur många gruvor vi ska ha, eller vilka fyndigheter vi ska utvinna, det måste avgöras från fall till fall, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Provborrning i Kallak av Beowult Mining, augusti 2013. Foto: Ola Axman/Aftonbladet/TT

Ändå har regeringen nyligen lagt fram ett förslag om att skärpa regelverket för utvinning i alunskiffer. Och flera av de omställningskritiska mineralerna, som sällsynta jordartsmetaller och vanadin, återfinns just i alunskifferfyndigheter.

– Men det ska inte tolkas som att vi är kritiska till alunskifferbrytning i sig. Vi vill bara skärpa kompetenskraven på de aktörer som ska bryta den, eftersom alunskiffer ofta innehåller uran, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Han menar också att de svenska gruvorna har en viktig teknisk ”överspillseffekt”, genom att nya tekniker introduceras där och sedan kan appliceras i andra sektorer. Eller genom att förändrade arbetssätt i gruvbranschen driver på omställningar i andra industrier.

– 5g-utrullningen, till exempel, prövas ju nu i underjordsgruvorna. Ett annat exempel är LKAB:s utvinning av järnsvamp, som hanteras i eldrivna ljusbågsugnar i stället för på ”vanligt” sätt i koleldade masugnar. Just nu sker mycket av världens mest avancerade industriella utveckling runt våra svenska gruvor, och symbiosen mellan gruvverksamhet och teknikutveckling är oerhört värdefull, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Tommy Harnesk

Mer om: Gruvbrytning

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt