Svensk vågkraft är på väg till Portugal

2022-08-12 06:00  

Ett svenskutvecklat vågkraftverk från Corpower Ocean ska snart installeras i full skala i havet utanför Portugal. Redan nu förbereder företaget för serieproduktion av tekniken – och ”en väldigt stor svensk industri”.

Koncentrationen går nästan att ta på i den stora maskinhallen i Västberga i Stockholm. Tystnaden är kompakt. Allas fokus riktas mot den enorma drivlinan, drygt 18 meter lång.

Det är första gången som drivlinan har byggts i fullskaleversion. Väl på plats, ihop med bojen som ska guppa vid havsytan, kommer vågkraftverket att ha en installerad effekt om 300 kW.

Här i Västberga har drivlinan testats i en torrigg. Då har den omgetts av en mörkblå stålstruktur som har simulerat bojens rörelser i vågor. Men nu ska maskinen fraktas ned till Portugal och måste frigöras från stålstrukturen.

När Ny Teknik besöker maskinhallen i Västberga riktas all fokus på att dra drivlinan ut ur den mörkblå stålstrukturen. Foto: Linda Nohrstedt

Arbetet görs försiktigt. Det gäller att inte skada själva drivlinan. Fransmannen Jean-Michel Chauvet, integrations- och testansvarig på Corpower Ocean, övervakar momentet. Han är lätt svettig.

Bojtillverkningen ”en innovation i sig”

Helt plötsligt rör sig konstruktionen några centimeter och alla blir påtagligt lättade. Den trånga passagen har passerats. Nu syns det tydligt att drivlinan dras ut ur strålstrukturen. Snart är de båda komponenterna helt separerade.

Här har drivlinan lossats från stålstrukturen. I bakgrunden skymtar en liten version av bojskalet. Foto: Linda Nohrstedt

Nästa steg blir att packa drivlinan på lastbil och köra den ned till nordvästra Portugal. Där ska den monteras ihop med bojen och installeras i havet under hösten.

Bojskalet är en stor pjäs som har tillverkats i Portugal Foto: Corpower Ocean

Bojen är redan klar. Den har tillverkats med hjälp av en robot från nederländska Autonational.

– Det är en häftig process och en innovation i sig. Tanken är att man ska skeppa själva roboten i stället för bojskalen. Då slipper man utsläppen från att transportera de jättestrukturerna som egentligen mest är luft, berättar Kevin Rebenius, kommersiell chef på Corpower Ocean.

”Stort grepp för att industrialisera vågkraft”

Roboten lindar glasfiber i trådar runt en form så att det liknar ett stort garnnystan. Därefter läggs ett lager PVC-skum utanpå och sedan lindas ett lager glasfiber till.

Bojskalet tillverkas genom att glasfiber lindas runt en sfärisk form, likt ett garnnystan. Foto: Corpower Ocean

Maskinerna som krävs för att tillverka bojskalet ryms i tre standardcontainrar. På så sätt har Corpower Ocean utvecklat en mobil fabrik som kan sköta en del av tillverkningen i närheten av platsen där vågkraftverket ska placeras. Det skapar lokala arbetstillfällen och borde öka acceptansen för kraftverken, bedömer företaget.

– Vi har tagit ett ganska stort grepp sedan 2018 för att verkligen industrialisera vågkraft så att vi kan rulla ut det i stor skala så att det har en meningsfull påverkan på klimatförändringen, säger Patrik Möller, vd på Corpower Ocean

Därför satsar företaget också på typcertifiering via DNV, Det Norske Veritas. Genom typcertifiering ska det bli lättare för banker och låneinstitut att låna ut pengar till vågkraftsparker.

För att snabbt få i gång massproduktion har Corpower Ocean som strategi att lägga ut tillverkningen på kontrakterade partners. Till exempel har stora delar av monteringen av drivlinan gjorts av Blue Future i Kristinehamn.

– Det är en väldigt stor svensk industri vi jobbar på att bygga, säger Patrik Möller.

”Helt avgörande göra hemläxan på certifieringssidan”

Vågkraftverket som under hösten monteras i portugisiska vatten är en prototyp i fullskala. Corpower Ocean vill försäkra sig om att tekniken klarar hårda stormar och levererar lika mycket el som beräknat.

– Det som är kvar att testa är att den inte ska läcka in och inte rycka sönder förankringen i någon stor storm. Det är de värsta riskerna som är svåra att simulera i en testrigg, säger Patrik Möller.

Utifrån kraftverkets resultat under vintern och våren planerar företaget att göra vissa justeringar av konceptet och sedan tillverka tre exemplar av nästa generations vågkraftverk. Dessa tre ska också installeras i Portugal, intill den första versionen. Tillsammans bildar de fyra kraftverken en vågkraftspark som levererar el till elnätet samtidigt som den fungerar som demonstrationsanläggning för Corpower Ocean.

Stationen som ska ta emot el från vågkraftsprototypen är redan färdigbyggd i Portugal. Så småningom ska den få el från tre vågkraftverk till, från Corpower Oceans nästa generation. Foto: Corpower Ocean

Det är de kommande tre exemplaren som ska bli typcertifierade och göra masstillverkning möjlig, hoppas Corpower Ocean.

– Vi tror att det är helt avgörande att göra hela hemläxan på certifieringssidan för att verkligen göra vågkraft kommersiellt. Men det är superstort jobb och vi vet många bolag som har gett upp det för att de inte mäktar med, säger Patrik Möller.

”Räknar med ordrar både på Irland och i Portugal”

Ytterligare 40 eller 50 miljoner euro behöver företaget ta in för att gå i land med typcertifieringen. Det tror inte vd:n blir några problem. Corpower Ocean räknar med att vara först med att få ett vågkraftverk typcertifierat år 2025.

– Sedan är det inget självändamål, vi vill gärna att det ska komma ett par andra utvecklare som är ungefär lika bra som vi så att det blir en bransch där kunder har två mer eller mindre likvärdiga alternativ att välja mellan. Det behövs om vågkraft verkligen ska ta fart, säger vd:n.

Jean-Michel Chauvet, testansvarig på Corpower Ocean, är lättad när drivlinan har separerats från stålstrukturen som användes under testerna i torriggen. Foto: Linda Nohrstedt

Men redan nu har Corpower Ocean sålt projekt. Till exempel arbetar Simply Blue Energy på Irland med en vågkraftspark med den svenska tekniken.

– I förkommersiella projekt är vissa kunder tidigt ute, så kallade pioneering customers, och satsar egna pengar och bidragspengar. Då behöver tekniken inte vara typcertifierad. Så redan 2024 räknar vi med ordrar både på Irland och i Portugal, säger Patrik Möller.

Fakta: Linda Nohrstedt Grafik: Jonas Askergren Källa: Corpower Ocean

”Mycket jämnare än vind och sol”

Vågkraft är en teknik som ännu inte har fått något stort genombrott. Men EU har målsättningen att 100 MW våg- och tidvattenkraft ska finnas installerat i havet till 2025.

Jämfört med havsbaserad vindkraft räknar Corpower Ocean med att deras teknik tar mindre yta i anspråk, syns mindre från land, och har en konkurrenskraftig livscykelkostnad (LCOE).

– Men på sätt och vis vill vi inte konkurrera med vindkraften. Vi vill fylla gapet när det inte finns sol eller vind, för det är där det saknas alternativ. Då får vår el ett stort värde. På så sätt tål vi en högre LCOE, säger Kevin Rebenius.

Även Patrik Möller trycker på vågkraft som en nyckel för att skapa ett stabilt elsystem baserat på förnybara energikällor.

– Det som är unikt med vågkraften är att vågorna byggs upp över de stora världshaven över flera dagar, så när de väl når kusten är det ett väldigt stabilt energiflöde. Mycket jämnare än vind och sol, säger Patrik Möller.

Fakta: Linda Nohrstedt Grafik: Jonas Askergren Källa: Corpower Ocean

Corpower Ocean

Installerad effekt: 300 kW per vågkraftverk.

Installationsdjup: Mer än 40 meter.

Bojstorlek: 9 meter i diameter, 19 meter på höjden.

Plats för installationen: Utanför Aguçadoura i nordvästra Portugal.

Beräknad elproduktion: Cirka 800 MWh per år, vilket bedöms räcka till att försörja 120 hushåll med el.

Beräknad livscykelkostnad (LCOE): 60 euro/MWh när 600 MW har installerats, vilket beräknas ta några år. Det kan jämföras med havsbaserad vindkraft, som enligt branschorganisationen Wind Europe låg på 77–95 euro/MWh i Europa 2020.

Antal anställda i företaget: Cirka 70 totalt, varav 55 i Sverige.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt