Svensk vågkraft är på väg till Portugal

Koncentrationen går nästan att ta på i den stora maskinhallen i Västberga i Stockholm. Tystnaden är kompakt. Allas fokus riktas mot den enorma drivlinan, drygt 18 meter lång.

Det är första gången som drivlinan har byggts i fullskaleversion. Väl på plats, ihop med bojen som ska guppa vid havsytan, kommer vågkraftverket att ha en installerad effekt om 300 kW.

Här i Västberga har drivlinan testats i en torrigg. Då har den omgetts av en mörkblå stålstruktur som har simulerat bojens rörelser i vågor. Men nu ska maskinen fraktas ned till Portugal och måste frigöras från stålstrukturen.

Arbetet görs försiktigt. Det gäller att inte skada själva drivlinan. Fransmannen Jean-Michel Chauvet, integrations- och testansvarig på Corpower Ocean, övervakar momentet. Han är lätt svettig.

Bojtillverkningen ”en innovation i sig”

Helt plötsligt rör sig konstruktionen några centimeter och alla blir påtagligt lättade. Den trånga passagen har passerats. Nu syns det tydligt att drivlinan dras ut ur strålstrukturen. Snart är de båda komponenterna helt separerade.

Nästa steg blir att packa drivlinan på lastbil och köra den ned till nordvästra Portugal. Där ska den monteras ihop med bojen och installeras i havet under hösten.

Bojen är redan klar. Den har tillverkats med hjälp av en robot från nederländska Autonational.

– Det är en häftig process och en innovation i sig. Tanken är att man ska skeppa själva roboten i stället för bojskalen. Då slipper man utsläppen från att transportera de jättestrukturerna som egentligen mest är luft, berättar Kevin Rebenius, kommersiell chef på Corpower Ocean.

”Stort grepp för att industrialisera vågkraft”

Roboten lindar glasfiber i trådar runt en form så att det liknar ett stort garnnystan. Därefter läggs ett lager PVC-skum utanpå och sedan lindas ett lager glasfiber till.

Maskinerna som krävs för att tillverka bojskalet ryms i tre standardcontainrar. På så sätt har Corpower Ocean utvecklat en mobil fabrik som kan sköta en del av tillverkningen i närheten av platsen där vågkraftverket ska placeras. Det skapar lokala arbetstillfällen och borde öka acceptansen för kraftverken, bedömer företaget.

– Vi har tagit ett ganska stort grepp sedan 2018 för att verkligen industrialisera vågkraft så att vi kan rulla ut det i stor skala så att det har en meningsfull påverkan på klimatförändringen, säger Patrik Möller, vd på Corpower Ocean

Därför satsar företaget också på typcertifiering via DNV, Det Norske Veritas. Genom typcertifiering ska det bli lättare för banker och låneinstitut att låna ut pengar till vågkraftsparker.

För att snabbt få i gång massproduktion har Corpower Ocean som strategi att lägga ut tillverkningen på kontrakterade partners. Till exempel har stora delar av monteringen av drivlinan gjorts av Blue Future i Kristinehamn.

– Det är en väldigt stor svensk industri vi jobbar på att bygga, säger Patrik Möller.

”Helt avgörande göra hemläxan på certifieringssidan”

Vågkraftverket som under hösten monteras i portugisiska vatten är en prototyp i fullskala. Corpower Ocean vill försäkra sig om att tekniken klarar hårda stormar och levererar lika mycket el som beräknat.

– Det som är kvar att testa är att den inte ska läcka in och inte rycka sönder förankringen i någon stor storm. Det är de värsta riskerna som är svåra att simulera i en testrigg, säger Patrik Möller.

Utifrån kraftverkets resultat under vintern och våren planerar företaget att göra vissa justeringar av konceptet och sedan tillverka tre exemplar av nästa generations vågkraftverk. Dessa tre ska också installeras i Portugal, intill den första versionen. Tillsammans bildar de fyra kraftverken en vågkraftspark som levererar el till elnätet samtidigt som den fungerar som demonstrationsanläggning för Corpower Ocean.

Det är de kommande tre exemplaren som ska bli typcertifierade och göra masstillverkning möjlig, hoppas Corpower Ocean.

– Vi tror att det är helt avgörande att göra hela hemläxan på certifieringssidan för att verkligen göra vågkraft kommersiellt. Men det är superstort jobb och vi vet många bolag som har gett upp det för att de inte mäktar med, säger Patrik Möller.

”Räknar med ordrar både på Irland och i Portugal”

Ytterligare 40 eller 50 miljoner euro behöver företaget ta in för att gå i land med typcertifieringen. Det tror inte vd:n blir några problem. Corpower Ocean räknar med att vara först med att få ett vågkraftverk typcertifierat år 2025.

– Sedan är det inget självändamål, vi vill gärna att det ska komma ett par andra utvecklare som är ungefär lika bra som vi så att det blir en bransch där kunder har två mer eller mindre likvärdiga alternativ att välja mellan. Det behövs om vågkraft verkligen ska ta fart, säger vd:n.

Men redan nu har Corpower Ocean sålt projekt. Till exempel arbetar Simply Blue Energy på Irland med en vågkraftspark med den svenska tekniken.

– I förkommersiella projekt är vissa kunder tidigt ute, så kallade pioneering customers, och satsar egna pengar och bidragspengar. Då behöver tekniken inte vara typcertifierad. Så redan 2024 räknar vi med ordrar både på Irland och i Portugal, säger Patrik Möller.

”Mycket jämnare än vind och sol”

Vågkraft är en teknik som ännu inte har fått något stort genombrott. Men EU har målsättningen att 100 MW våg- och tidvattenkraft ska finnas installerat i havet till 2025.

Jämfört med havsbaserad vindkraft räknar Corpower Ocean med att deras teknik tar mindre yta i anspråk, syns mindre från land, och har en konkurrenskraftig livscykelkostnad (LCOE).

– Men på sätt och vis vill vi inte konkurrera med vindkraften. Vi vill fylla gapet när det inte finns sol eller vind, för det är där det saknas alternativ. Då får vår el ett stort värde. På så sätt tål vi en högre LCOE, säger Kevin Rebenius.

Även Patrik Möller trycker på vågkraft som en nyckel för att skapa ett stabilt elsystem baserat på förnybara energikällor.

– Det som är unikt med vågkraften är att vågorna byggs upp över de stora världshaven över flera dagar, så när de väl når kusten är det ett väldigt stabilt energiflöde. Mycket jämnare än vind och sol, säger Patrik Möller.