Så tog Chalmers kvinnliga professorer plats på Wikipedia

2018-09-30 06:00  

Den svenska satsningen Wikigap har fått spridning världen över. Ny Teknik besökte Chalmers när ett 50-tal personer samlades för att ge kvinnliga forskare utrymme på Wikipedia.

Biblioteket på Chalmers campus i Johanneberg är fullsatt, och medelåldern är några snäpp högre än vanligt. Vid borden, där det brukar sitta studenter och plugga sitter i stället grupper av forskare och kommunikatörer.

På locken till datorerna sitter post it-lappar med namn. Några av dem: Floriana Lombardi, Ulrika Lindstrand och Ulla Reimer.

De runt femtio deltagarna på evenemanget Wikigap har valt varsin kvinnlig forskare eller professor med anknytning till högskolan för att ge henne sin rättmätiga plats på Wikipedia.

Vid en av datorerna sitter Chalmers vicerektor Anna Dubois och fyller på artikeln om kemiingenjören Marianne Kärrholm som gick bort tidigare i år.

– Hon var Chalmers första kvinnliga professor, och blev det så sent som 1984, då jag själv var student på Chalmers. Bara det var en chock måste jag säga, att det var så sent, säger Anna Dubois.

Läs mer: Mer om teknikkvinnor på Wikipedia

Hon berättar att före eventet kunde de konstatera att av Chalmers 33 kvinnliga professorer hade bara 6 en Wikipedia-sida. Ett inofficiellt mål för dagen är att nå full täckning.

– Inför det här eventet gick vi systematiskt igenom vilka personer med en koppling till Chalmers som syns på Wikipedia. Av runt 200 var det bara en på tio som var kvinnor, säger Anna Dubois.

Wikigap har uppkommit ur den skeva könsbalans som råder på Wikipedia. 90 procent av dem som skriver i uppslagsverket är män och det återspeglas i innehållet. På den engelskspråkiga versionen av Wikipedia handlar drygt 17 procent av alla biografier om kvinnor. Siffran för svenskspråkiga sajten ligger strax över 20 procent.

Som mötesplats tog Wikigap sina första trevande steg på en skrivarstuga på den svenska ambassaden i New Delhi förra året. Det följdes upp av evenemang på ambassaderna i Pretoria och Washington DC.

Skrivarstugorna blev succé

Därifrån blev arrangemanget en svensk exportsuccé. Utrikesdepartementet såg potentialen, och inför den Internationella kvinnodagen i år arrangerades skrivarstugor på svenska ambassader världen över – från Indonesien till Moçambique och Mexiko. Till dags dato har skrivarstugor under parollen Wikigap anordnats i över 50 länder.

Tanken med Wikigap är en samlingspunkt där tre parter hjälps åt att fylla kunskapsluckor på det fria uppslagsverket. Skrivarstugan på Chalmers görs i sam-arbete med Chalmers, näringsdepartementet och den ideella för-eningen Wikimedia Sverige. De kan beskrivas som lokalavdelningen av Wikimedia Foundation som driver Wikipedia-sajterna.

Sara Mörtsell är projektledare på Wikimedia Sverige. Hon skyndar runt mellan grupperna som sitter utplacerade på Chalmers bibliotek. För dagen varvar hon rollerna som teknisk support och som samordnare för evenemanget.

Läs mer: Guldregn över nystartade företag ledda av kvinnor

Ur hennes perspektiv är Wikigap ett av många små steg som gör att man kan minska det gapet.

– Här är fokus verkligen på att skrida till handling och producera, säger Sara Mörtsell. För Wikimedia-grupperna runt om i världen är det här en möjlighet att sätta de här verktygen i händerna på personer som kanske inte visste hur de fungerade eller ens att de fanns.

Under dagen på Chalmers tillkommer 21 nya Wikipedia-sidor om kvinnliga forskare. Dessutom uppdateras ytterligare ett tjugotal med ordentliga biografier.

Det är åtminstone ett litet steg mot ett mer jämställt Wikipedia. Sedan det officiella startskottet den 8 mars har deltagare i Wikigap bidragit med över 3 000 nya artiklar om kvinnor som av olika skäl förtjänar en plats i uppslagsverket.

Det här är Wikigap

Vad: Wikigap är en initiativ för att öka antalet kvinnliga biografier på Wikipedia. Projektet går ut på att arrangera skrivarstugor där deltagarna skriver biografier eller lägger till nya sidor som handlar om kvinnor.

Vem: Wikigap initierades av det svenska utrikesdepartementet och Wikimedia Sverige.

Var: Hittills har man arrangerat skrivarstugor i över 50 länder.

Resultatet: Över 3 000 nya kvinnliga biografier på en lång rad olika språk.

Chalmers första kvinnliga professor – och tre till

Här är några av de forskare med koppling till Chalmers som fick en Wikipedia-sida under eventet på Chalmers.

Marianne Kärrholm

(1952–2018) professor i konsumentteknik

Utdrag från Wikipedia:

”Kärrholm blev 1945 civilingenjör i kemiteknik vid Chalmers tekniska högskola och disputerade 1960 på en avhandling om färgning av ull. Samma år blev hon docent i textilkemi. Hon arbetade fram till 1971 vid Textilforskningsinstitutet, varefter hon blev forskningsledare för STU:s (Styrelsen för teknisk utveckling) konsumenttekniska forskningsgrupp. Denna verksamhet blev successivt en etablerad verksamhet inom Chalmers och ledde till den 1984 bildade institutionen för konsumentteknik.

Kärrholm utnämndes 1980 till adjungerad professor på Chalmers och erhöll 1984 en personlig professur i konsumentteknik, och blev därmed Chalmers första kvinnliga professor. Hon kom här att utveckla ämnet med ett brukarorienterat perspektiv på produkt- och systemutveckling.”

Henrikke Baumann

(f. 1964) professor i industri- och hushållsekologi

Utdrag från Wikipedia:

”Hon var en av de första i världen att skriva en avhandling om livscykelanalys (LCA), och har varit en viktig del i uppbyggnaden av det uppmärksammade forskningsämnet på Chalmers.”

Krystyna Marta Stiller

(f. 1947) professor i fysik

Utdrag från Wikipedia:

”Stiller disputerade vid Göteborgs universitet 1980 med avhandlingen Field Ion Microscopy of Heavy Ion Damage in Tungsten. Hon anställdes på Chalmers 1973, fick docenttitel 1993 och befordrades till professor år 2003. […] Genom åren har hon lett över 20 forskningsprojekt, finansierade av Vetenskapsrådet och svenskt näringsliv.”

Lisbeth Olsson

(f. 1963) professor i industriell bioteknik

Utdrag från Wikipedia:

”År 2008 rekryterades Lisbeth Olsson till Chalmers där hon har byggt upp och leder en stor forskargrupp i industriell bioteknik. Forskningen fokuserar på att designa enzymer och mikroorganismer till processer som omvandlar växtmaterial till förnybara bränslen, kemikalier och material.”

Simon Campanello

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt