Så ska industrivatten från kycklingfabriken bli kommunalt dricksvatten

2018-06-28 06:00  

Vattenbristen föder nya lösningar. I öländska Mörbylånga kommun ska bräckt vatten och processvatten från den lokala kycklingfabriken bli drickbart.

För lite regn och en ökad vattenförbrukning har gjort läget ansträngt på Öland, Gotland och i de sydöstra delarna av fastlandet, bland annat i Kalmar. I maj i år låg vattenförbrukningen på en så hög nivå att den översteg produktionen, berättar Birger Wallsten, dricksvattenexpert på branschorganisationen Svenskt Vatten.

– Det har lett till problem med lågt tryck i pumpar och ledningsnät, vilket är riskabelt. Totalt 88 kommuner fick gå ut med en uppmaning till sina invånare om att vara sparsamma med vattnet, säger han.

I områden där man har svårt att få fram tillräckligt med vatten och där säsongsvariationen är stor på grund av odling och turism, som på Gotland och Öland, krävs det att så mycket som möjligt av vattnet tas om hand.

Läs mer: Jakten på grundvatten görs från luften

– Det är viktigt att regnvatten inte avleds i onödan, att våtmarker skapas, att återanvända avloppsvatten till bevattning och även utnyttja näringsinnehållet, säger Birger Wallsten.

Nytt vattenverk för 135 miljoner

Öländska Mörbylånga kommun har nyligen börjat bygga ett nytt vattenverk för att klara sig bättre på egen hand. Vattenverket, som beräknas kosta 135 miljoner kronor, ska stå klart nästa sommar.

Här ska bräckt vatten från Kalmarsund och processvatten från kycklingproducenten Guldfågeln, kommunens största vattenkonsument, renas och bli dricksvatten genom att pressas genom mycket fina membran i flera steg.

– Det är en utmaning att göra dricksvatten av bräckt vatten och processvatten, även om membranfiltertekniken finns och är etablerad. Processvattnet kommer att behöva gå igenom fem mikrobiologiska barriärer innan det blir dricksvatten och det bräckta vattnet kommer att gå igenom tre, berättar Jens Olsén, VA- och fjärrvärmechef i Mörbylånga kommun.

Processvattnet från Guldfågeln ska först renas i Mörbylångas befintliga industrireningsverk. Därefter kommer det att renas i ett nytt förbehandlingsverk, genom ett membran- och UV-filter. Sedan leds processvattnet in i det nya vattenverket och blandas med det bräckta vattnet från brunnar borrade för det här ändamålet. Det bräckta vattnet har då redan genomgått en första reningsprocess genom oxidation.

I det nya vattenverket ska blandningen av processvatten och bräckt vatten gå igenom en ny membranfiltrering, enligt samma process som på förbehandlingsverket. Därefter filtreras bland annat kloridjonerna i det bräckta vattnet bort.

Det sista det nya vattenverket gör är att tillsätta mineraler.

– Eftersom vi har tagit bort alla mineraler i reningsprocessen behöver vi tillsätta kalcium, vilket sker genom ett filter, berättar Jens Olsén.

Det renade vattnet leds till två reservoarer. Från reservoarerna pumpas vattnet sedan ut i det kommunala nätet, som dricksvatten.

Vill ta vara på processvattnet från kycklingfabriken

Mörbylånga kommun började först titta på avsaltning av havsvatten som ett sätt att lösa vattenbristen, något som görs både i Borgholms kommun på norra Öland och på Gotland. Men det fanns ett starkt argument mot att göra detta i Mörbylånga kommun. Orten ligger vid Kalmarsund, som är grunt. Vattnet är för varmt att använda direkt i en avsaltningsanläggning. Nedkylningen skulle bli för dyr.

I stället har kommunen valt att leda in vattnet från sundet via borrade brunnar, där temperaturen sjunker. Kommunen ville också hitta ett sätt att använda processvattnet från Guldfågeln, som använder upp till 1 500 kubikmeter vatten per dygn.

– Membrantekniken används på flera håll, men att använda den för att rena just processvatten ser jag som ganska unikt, säger Jens Olsén.

Vattennivåerna i Mörbylånga kommun är någorlunda stabila just nu, men det är något som kan ändra sig väldigt snabbt, enligt Jens Olsén. Det nya vattenverket ska ha en kapacitet på 4 000 kubikmeter vatten per dag och då kunna täcka drygt 80 procent av hela kommunens vattenbehov.

Birger Wallsten på Svenskt Vatten tror att det kommer att bli allt vanligare att vi uppmanas hushålla med vatten på smartare sätt. Regnvatten kan sparas och användas till att spola toaletten med. Vakuumsystem för toaletter, som brukar finnas på stora färjor, kan bli en annan framtida lösning. Sådana bygger man in i Helsingborgs nya bostadsområde H-plus.

Klimat- och samhällsförändringarna riskerar leda till fler vattenburna föroreningar, vilket i sin tur kommer att kräva bättre beredning i vattenverken, enligt Birger Wallsten.

– Då handlar det framför allt om att använda sig av olika typer av membranfilterteknik, säger Birger Wallsten.

Det här är vattenbrist

Vattenbrist bestäms utifrån hur låga grundvattennivåerna är jämfört med normala nivåer och hur låga flödena är jämfört med historiska lågflöden.

Vattenbrist påverkar inte bara försörjningen av dricksvatten utan också jord- och skogsbruk, industri, turism och förutsättningarna för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Under hösten och vintern 2016/2017 var nederbörden i stora delar av Sverige låg, något som också ledde till låga vattennivåer i sjöar, vattendrag och grundvattenmagasin under våren och sommaren 2017. Detta gjorde att åtta myndigheter och länsstyrelserna uppmanade befolkningen om att spara vatten.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

Så ska det nya vattenverket funka

1. Processvattnet från Guldfågeln kommer först att renas i Mörbylångas befintliga industrireningsverk.

2. Därefter renas processvattnet genom ett membran- och UV-filter i ett nytt förbehandlingsverk.

3. Processvattnet leds sedan in i det nya vattenverket och blandas med det bräckta vattnet från brunnar borrade för det här ändamålet. Det bräckta vattnet har då redan genomgått en första reningsprocess genom oxidation.

4. I det nya vattenverket kommer blandningen av processvatten och bräckt vatten att gå igenom en ny membranfiltrering, enligt samma process som på förbehandlingsverket. Därefter filtreras bland annat kloridjonerna i det bräckta vattnet bort.

5. Det sista det nya vattenverket kommer att göra är att tillsätta mineraler.

6. Det renade vattnet leds till två reservoarer. Från reservoarerna pumpas vattnet sedan ut i det kommunala nätet.

Källa: Jens Olsén, VA- och fjärrvärmechef i Mörbylånga kommun

Ania Obminska

Mer om: Vattenverk Öland

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt