Rekordhöga elpriset gör det lönsamt att elda med olja

2021-09-21 09:28  

Oljeeldade Karlshamnsverket drivs vanligtvis bara under riktigt kalla vinterdagar. Men nu drogs det igång under två veckor i september – ett tecken på att elsystemet är ansträngt, enligt en analytiker.

Karlshamnsverket består av två block och har en total effekt på 662 MW. I varje block finns en oljeeldad panna med tillhörande turbin och generator. 

Anläggningen går att starta mycket snabbt. På två timmar kan verket gå från beredskap till produktion. Därför har det sedan början av 1980-talet fungerat som reservkraftverk på vinterhalvåret. Statliga Svenska kraftnät upphandlar då Karlshamnsverkets produktionskapacitet i den så kallade effektreserven.  

Om elpusslet inte går ihop sig, under kalla vinterdagar när många behöver el, kan Svenska kraftnät beordra Karlshamnsverket att gå igång och börja leverera el.  

Men under vecka 36 och 37 i år har Karlshamnsverket varit igång på ägarens begäran, alltså helt utanför verkets roll som effektreserv. 

Måndagen den 6 september startades det ena blocket, som sedan var igång fyra dagar den veckan. Måndagen den 13 september drogs det igång igen och på onsdagsmorgonen fick det även sällskap av det andra blocket. Under tre dagar i förra veckan kördes alltså båda blocken samtidigt. 

Orsaken är de höga elpriserna. 

– Överlag har elpriserna stigit under en ganska lång period till följd av höjda priser på utsläppsrätter och stigande bränslepriser. Mest ansträngande just nu är de höga priserna på naturgas som väntas i vinter, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytiker på det nystartade företaget Merlin & Metis.

Mindre sol- och vindkraft

Sol- och vindkraft i Europa har producerat mindre el än normalt och i Sverige är vattennivåerna i magasinen låga, vilket gör att vattenkraftsägare tvingas hushålla inför vintern. 

– Sverige tvingas periodvis till elimport från flera grannländer och en mer begränsad export. Det gör att elpriserna i Sverige närmar sig priserna i Europa, säger Christian Holtz. 

Framför allt är det i södra Sverige, elområde 4, som elpriset har stigit under de senaste månaderna. 

Priset på el, öre/kWh per elområde. Foto: Johan Hallnäs

I genomsnitt var elpriset förra veckan 1,4 kronor per kWh i södra Sverige. Det var mer än dubbelt så mycket som i norra Sverige, elområde 1. Det är också betydligt högre än vecka 38 förra året, när elpriset i elområde 4 låg på 0,4 kronor per kWh i genomsnitt. 

Så kort sagt var elpriset så högt att ni såg en chans att tjäna pengar? 

– Jag skulle inte uttrycka mig på det sättet. Vi bjuder ut vår produktionskapacitet till en marginalkostnad, egentligen självkostnad, och Karlshamnsverket har väldigt höga marginalkostnader. Men prisnivån är så hög att vi har fått träff på marknaden, säger Henrik Svensson, platschef på Karlshamnsverket.

Marginalkostnaden är kostnaden för att producera el. Det är dyrare att producera el genom att bränna olja än att låta ett vindkraftverk snurra i vinden. För vindkraften räknar man med noll i marginalkostnad. 

När Karlshamnsverket erbjuder sin elproduktion på elmarknaden innebär det alltså att deras kilowattimmar bjuds ut till ett högre pris än till exempel vindkraftsel. Men ändå var det elhandlare som slog till under de två veckorna i september.

Karlshamnsverket – den sista livlinan

Henrik Svensson ser Karlshamnsverket som den sista livlinan i Sveriges elsystem och tycker att det är anmärkningsvärt att anläggningen gick i gång så tidigt på hösten.  

– Det är anmärkningsvärt att man använder sig av en anläggning som är längst ut i änden för att producera elenergi en septembermånad när södra Sverige har relativt höga temperaturer och lasten är 15 000 MW, när den kan överstiga 25 000 MW en kall vinterdag. Redan nu behöver man använda den här resursen för att balansen ska gå ihop, säger han.  

Men under de senaste sex eller sju åren har det blivit vanligare att Karlshamnsverket aktiveras även sommartid.  

– Man får gå tillbaka till 2010 för att hitta motsvarande produktionsvolymer som vi har haft under de här senaste två veckorna. Och 2010 körde vi på vintern, när det var kallt ute. Nu har vi gjort det i september, när det är varmt ute, säger Henrik Svensson. 

Enligt Henrik Svensson beror situationen på att fyra kärnkraftsreaktorer har stängt i södra Sverige och att det råder brist på planerbar elproduktion i området. 

– Det är samma scenario i hela södra Europa. Det är det som driver upp de här priserna. Man får ta till andra kraftslag när förnybart inte kan leverera, säger han.  

Även Christian Holtz ser driften av Karlshamnsverket som ett tecken på att elsystemet är ansträngt.  

– Det är unikt med så hög produktion från Karlshamn den här delen av året. Det är en resurs som uppenbarligen är väldigt viktig för det svenska elsystemet nu när det finns väldigt lite planerbar elproduktion i södra Sverige, säger han. 

Han noterar dock att det är marknaden som har sett till att balansen mellan produktion och konsumtion av el går ihop. 

– Men hade marknaden haft ett gott utbud hade man aldrig behövt komma så långt som till Karlshamn. De anläggningar som vanligtvis sköter balansen hade klarat av det. Det är en ovanlig situation att behöva gå så långt ut på utbudskurvan till Karlshamnsverket, som har så hög kostnad, säger Christian Holtz. 

”Ny kärnkraft ger mer systemnytta”

Mängder av aktörer har försökt göra en politisk poäng av septemberdriften av Karlshamnsverket som ett tecken på att Sverige behöver mer kärnkraft. Men Christian Holtz tycker inte att man kan dra den slutsatsen – även om elsystemet är mer ansträngt nu än innan Ringhals 1 och 2 samt Oskarshamn 1 och 2 stängdes.

– 10 TWh ny kärnkraft i södra Sverige skulle bidra med mer systemnytta än 10 TWh vind- eller solkraft, men också vara mycket dyrare. Det jag tycker är viktigt är att vi har rättvisa marknader som ger rättvisa ekonomiska incitament i förhållande till den systemnytta som anläggningarna bidrar med. Sedan är det upp till marknaden att bedöma om ny kärnkraft är att föredra framför till exempel sol- eller vindkraft, säger han.  

Enligt Svenska kraftnät har det inte varit någon brist på el i Sydsverige under septemberveckorna. 

– Det har inte varit någon risk för effektbrist i elområde 4. Det har varken av nät- eller balansskäl funnits några behov av stöttning från Karlshamnsverket, uppger Svenska kraftnäts driftchef Pontus de Maré i mejl till TT. 

Exakt hur mycket el som Karlshamnsverket producerade under de här två septemberveckorna och hur stora koldioxidutsläpp som blev följden avslöjar inte Uniper. Men generellt sett brukar 650 gram koldioxid per genererad kWh släppas ut när båda pannorna är i drift. 

Sedan i fredags kväll är Karlshamnsverket avstängt. Nu ska den genomgå en fyra veckors underhållsperiod innan det ska stå redo som effektreserv inför vinterhalvåret igen.  

– Vi ska göra en del lagstadgade kontroller, till exempel på tryckkärl och säkerhetsventiler, och göra en del underhållsarbete på kylvattensidan. Kylvattnet från Östersjön kommer in via en tunnel, som vi tömmer för att komma åt att byta en del ventiler och andra delar, berättar Henrik Svensson. 

(Artikeln har uppdaterats)

Fakta: Karlshamnsverket

Karlshamnsverket ägs av Uniper och drivs av olja. 

Under nära 40 år bestod Karlshamnsverket av tre block. Men 2015 stängdes det äldsta blocket.

Från den 16 november till 15 mars utgör Karlshamnsverket effektreserv på uppdrag av statliga Svenska kraftnät. Nyligen förlängde Svenska kraftverk avtalet för effektreserven fram till och med 2025.

Fakta: Så fungerar Karlshamnsverket

Oljan förbränns i pannan.

Värmen som bildas när oljan förbränns hettar upp vattnet i pannan till ånga.

Ångan driver turbinerna, som i sin tur driver en generator som alstrar el.

Generatorn matar ut el på elnätet.

Ångan passerar genom kondensorn, där den kyls av havsvatten och omvandlas till vatten.

Vattnet går tillbaka till pannan för att bli ånga igen.

Linda Nohrstedt

Mer om: Elpriset

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt